SKL: ”Ingen hyllvärmare”

Förutom regeringen har även styrelsen för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, antagit den nya nationella läkemedelsstrategin.

Gunilla Thörnvall Bergendahl, nytillträdd samordnare i läkemedelsfrågor på SKL och medlem i strategins projektgrupp, är särskilt nöjd med några delar i dokumentet.

– Avsnittet om ordnat införande av läkemedel är en oerhört viktig framtidsfråga i relation till den framtida finansieringen. Här fick SKL ett särskilt uppdrag när det gäller särläkemedel medan Läkemedelsverket ska ta fram ett införandeprotokoll. Delarna om e-hälsotjänster är också väldigt strategiskt viktiga, säger hon.

Vad betyder egentligen ett dokument som läkemedelsstrategin?

– Vissa tror att det ska bli en hyllvärmare, men jag hoppas att det inte blir så. Jag arbetade tidigare med läkemedelsfrågor inom SKL, där vi antog en läkemedelsstrategi redan 2002. Det har varit jättebra att ha ett dokument som beskriver helheten och som kan användas som exempelvis prioriteringsunderlag eller som redskap för att få till stånd finansiering.

Finns likheter mellan SLL:s läkemedelsstrategi och den nationella strategin?

– Man kan säga att den nationella strategin har tagit inspiration från Stockholms, det är helt klart.

Varför blev strategin försenad över sommaren?

– Det berodde nog mest på att regeringen och SKL:s styrelse skulle synkronisera sina beslut. Den var i princip färdig före sommaren.

Ni är som många andra aktörer positiva till generisk förskrivning, och nu tycks det bli verklighet. När kan det realiseras?

– Jag har ingen kvalificerad bedömning där, det är ju en hel del förändringar på bland annat författningsnivå som ska till och Läkemedelsverket har ett huvudansvar. Men frågan står högt på vår agenda. Generisk förskrivning är bra ur patientsäkerhetssynpunkt, att tala om substanser har många fördelar jämfört med att referera till fabrikat. Det är också viktigt med tanke på utvecklingen av nationella ordinationsverktyg, säger Gunilla Thörnvall Bergendahl.