I Svensk Farmaci nr 3 gjorde vi en stor rundringning till patientföreningar som illustrerade att omregleringen upplevs som en försämring av många av föreningarnas medlemmar. Patienterna upplever att apotekens lagerhållning minskat och att de oftare får vänta på sina receptläkemedel.
Bilden bekräftas tyvärr i en dagsfärsk rapport från Konkurrensverket.
Men det mest anmärkningsvärda och illavarslande är inte bilden av mindre lager och långa väntetider för att få receptläkemedel.
Undersökningen visar också att uppfattningen om personalens kunskap är betydligt sämre efter omregleringen.
65 procent, mot 83 före omregleringen, tycker att personalen är kunnig om receptläkemedel.
Samtidigt rankas just personalens kunskap som den viktigaste faktorn vid köp av läkemedel.
Närheten till apotek, som ökat kraftigt vilket både regeringen och branschen gjort en stor affär av, beskrivs däremot som ganska oviktig.
Det här väcker förstås tankar om huruvida rätt prioriteringar har gjorts under omregleringens gång.
Ni minns väl den infekterade debatten om kompetenskrav för läkemedelsansvariga – och vad riksdagen beslutade i frågan.
De nya resultaten illustrerar en kompetensmässig utspädningseffekt. Ett snabbt växande antal apotek ska samsas om ett oförändrat och begränsat antal farmacevter.
Men att denna utspädning är så tydlig redan nu i kundernas ögon är överraskande. Det vore intressant att se siffror på det genomsnittliga antalet farmacevter per apotek före och efter reformen.
En rimlig handlingsplan från aktörernas sida, vilket också Konsumentverket är inne på, måste vara att förstärka och lyfta fram farmacevternas kompetens och närvaro på apoteken.
Undersökningen illustrerar också Sveriges Farmacevtförbunds viktiga roll och allt större existensberättigande.
Det nya läget gör det ännu viktigare att föra professionens, yrkeskunskapens och farmacins talan i debatten. Att stötta medlemmar i att hantera konkreta konflikter där kommers ställs mot farmacevtisk professionalitet i vardagen.
När dammet har lagt sig efter själva omregleringen är det här den överskuggande utmaningen för förbundets nya ledning, ombudsmän och förtroendevalda.
Nils Bergeå Nygren
