Läkemedelsverket har nu, som Svensk Farmaci skrev i fredags, lämnat över sin jämförelse av interaktionssystemen Sfinx och EES till regeringen.
EES, tidigare kallat DUR, är ett i grunden amerikanskt system som Apoteket AB köpt in och vidareutvecklat. Det tillhandahålls nu av Apotekens Service och har införts på bland annat Apotek Hjärtat och Apoteket AB:s apotek, medan kedjan bland andra Kronans Droghandel hittills avvaktat.
Cirka 450 apotek använder idag EES aktivt.
Sfinx är ett etablerat svensk-finskt system som administreras av Medicinskt kunskapscentrum i Stockholms läns landsting. Det har i form av en webbapplikation använts av många apotek under omregleringsfasen, utan att vara integrerat i apotekens IT-system.
För de fyra huvudsakliga jämförelsekriterier som verket listar i sin rapport väger det i samtliga fall över till Sfinx fördel.
Dessa gäller:
– Systemens informationskällor
– Huruvida analyserna baseras på substansgrupper eller substanser
– Hur interaktionerna klassificeras
– Presentationen av information för användaren
På alla dessa punkter är Sfinx att föredra före EES, enligt Läkemedelsverkets granskning. EES använder information på substansgruppsnivå, amerikanska datalager och en amerikansk klassificering av interaktionerna.
– Man kan säga att vår slutsats är tydlig, säger Anders Carlsten, apotekare på Läkemedelsverket och projektledare för granskningen.
Vilken är den enskilt viktigaste faktorn som väger över till Sfinx?
– Det gäller nog den första punkten, att Sfinx är baserat på det svenska läkemedelssortimentet, säger Anders Carlsten.
Läkemedelsverket drar slutsatsen att systemen inte går att integrera med varandra, om man med det menar att slå ihop systemen. Däremot kan man åtminstone tekniskt sett använda systemen parallellt.
Det är dock inget som verket rekommenderar. I debatten har det framförts att det skulle kunna finnas ett mervärde i att två, kompletterande varningssystem används. Verket skriver dock att detta knappast är motiverat om det ena systemet fyller de krav man kan ställa på en interaktionsmodul.
Verket pekar på fördelarna med att följa upp regeringsrapporten med empiriska studier, där Sfinx och EES jämförs på ett större patientmaterial ur till exempel Läkemedelsregistret. Verket föreslår hur två sådana jämförelser skulle kunna utföras inom loppet av 4-6 månader.
– Vi skulle kunna tänka oss att utföra ett sådant uppdrag, eventuellt i samarbete med aktörer som Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen och e-hälsoinstitutet i Kalmar.
Är inte den här jämförelsen aningen senkommen, med tanke på att EES redan används på hundratals apotek?
– Det är inte min sak att uttala mig om.
Med tanke på alla de teoretiska fördelarna som ni listar med Sfinx, är det realistiskt att tro att empiriska studier skulle falla ut till EES fördel?
– Man kan inte utesluta att enskilda signaler som inte hittas i Sfinx upptäcks via EES, trots att det systemet inte är substansspecifikt. En större analys krävs för att slutligt ta reda på den kliniska betydelsen av skillnaderna mellan systemen, säger Anders Carlsten.
