Tuff tidsplan för ny utredare
En utredning pågår kring vilken makt staten ska utöva över vården. Den ska också föreslå vilka myndigheter som bör finnas inom området och hur myndighetstillsynen ska se ut. Stefan Carlsson, Apoteket AB:s förre vd, är utredare.
Statens makt och inflytande och statens förhållande till olika delar av samhället är en fråga som sysselsatt människor sedan Platon och framåt.
Den frågan har Stefan Carlsson fått på sitt bord i rollen som statlig utredare. Han har mindre än ett år på sig att leverera förslag till hur relationen mellan staten och vården samt omsorgen ska se ut.
Vilken roll ska staten ha inom vård- och omsorgsområdet? Vilka styrmedel ska man använda? Vilka myndigheter ska finnas? Stefan Carlsson nämner tre exempel på övergripande frågor som Statens vård- och omsorgsutredning ska behandla. Dessutom ska förslagen vara långsiktigt hållbara.
– Frågan om hur hårt staten ska styra är politisk. Vi får diskutera utifrån perspektivet att det ska hålla oavsett vilken majoritet vi har i riksdagen.
Utredningen berör dessutom 14 myndigheter, varav minst 3 verkar inom läkemedelsområdet: Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Statens beredning för medicinsk utvärdering. Utredaren har ett uppdrag att titta särskilt på Socialstyrelsens roll såsom central myndighet på området.
– Det är stora organisationer och mycket människor i dem, konstaterar Stefan Carlsson.
– Jag har också fått i uppgift att föreslå hur förslagen kan genomföras. Så var det inte när det gällde omregleringen av apoteksmonopolet.
Utredningen innefattar en beskrivning av hur det nuvarande systemet ser ut, både när det gäller den statliga styrningen och myndighetsområdet. Den delen, tillsammans med några styrande principer för den fortsatta utredningen, redovisar han i det delbetänkande som kommer i mitten aktober. Det blir en slags karta med en beskrivning av styrkor och svagheter i det nuvarande systemet.
– Just nu gör vi en nulägesanalys och har börjat med målbilden. Vi har en referensgrupp med generaldirektörerna för de 14 myndigheterna knuten till oss, som ska bidra i arbetet med sina bilder av hur det fungerar.
Med utgångspunkt i beskrivning och målbilder lägger utredaren fram förslagen och handlingsalternativen i den senare delen av utredningen. Han kan redan nu se att frågorna drar åt olika håll, mot respektive från en ökad nationell samordning.
– Vård och omsorg på lika villkor pekar mot ökad nationell samordning. Alla är nog överens om att det behövs för att vården och omsorgen ska bli på lika villkor.
Andra saker som talar för ökad statligt inflytande är exempelvis behovet av att samordna resurser. Önskemålet om ökade valmöjligheter för patienter, klienter och kunder talar samtidigt emot centralisering.
Han ser inget speciellt med styrningsfrågorna inom läkemedelsområdet framför de övergripande som rör vården, däremot tror han att man kan dra vissa lärdomar från hur det området ser ut idag.
– När det gäller styrningen av läkemedel och läkemedelssubventionen tror jag att man kan hämta en del som är väl utvecklat för att utveckla andra delar. Jag tänker då till exempel på den styrning som TLV utövar, vad som ska ingå i läkemedelsförmånen eller inte. Kanske kan man göra detsamma även på andra områden?
Stefan Carlsson har tillsammans med sin stab på tre personer något mer än ett år på sig för ett mycket omfattande uppdrag. Dessutom arbetar han inte heltid som utredare. Han tar dock hjälp av experter och sakkunniga, intervjuer samt möten med dem som arbetar inom vården och omsorgen. Den här dagen har han möte med Saco Vård, en sammanslutning med de akademikerförbund vars medlemmar arbetar inom vård och omsorg. Sveriges Farmacevtförbund är en av medlemmarna.
Den 15 april nästa år ska utredningens slutbetänkande, med så övergripande politiska frågor som hur den statliga styrningen av vård och omsorg ska se ut, vara klar. Redan höst ska han leverera ett delbetänkande. Men han hinner, det är han säker på.
– Det är som det är. Vi måste vara framme tills dess. Man får anpassa hur långt man ska gå ner i vissa frågor. Det gäller att ligga på en viss nivå så vi hinner i mål.
En orsak till det tajta tidsschemat är att politikerna vill ha förändringar genomförda innan nästa val och då behöver de komma igång med dem senast hösten 2012.
– Men jag är inte säker på att längre tid ger ett bättre resultat. Det går ganska snabbt att få en bild av vad som behöver göras.
Han anser att det är för tidigt att diskutera eventuella förslag på sammanslagningar mellan myndigheter eller ens om myndigheternas verksamheter går in i varandra.
– Det finns säkert överlappningar, men vi har ännu inga idéer om hur strukturerna bör se ut.
Han jämför rollen som statlig utredare med rollen som vd för Apoteket AB med ett skratt.
– Nu har jag bara 3 medarbetare att hålla reda på, förut var det 11 000! Det är en helt annan uppgift. Det är spännande att få vara med om att påverka ett så stort och viktigt område.