Först av allt – omregleringen är bra.
Fler apotek, konkurrensdrivet kundfokus, bättre öppettider, nytt blod och idékraft i en stelnad bransch.
Och förstås mycket på pluskontot för farmacevtkåren.
Mycket större möjligheter att byta jobb, chans till högre lön och bättre villkor – och att hitta dit man trivs i arbetslivet.
Och det som ofta glöms – vi håller på att få en sektor som är betydligt större på totalen än på monopoltiden. Det blev 735 nya jobb netto bara på öppenvårdapoteken i fjol.
Receptarierna har hamnat i en härlig sits – och jagas nästan med blåslampa av arbetsgivarna.
Sveriges Farmacevtförbund (SFF) har bejakat utvecklingen hela vägen och drivit den – men det framstår som allt mer obegripligt att Farmaciförbundet (FF) högljutt strävat emot.
Apoteksteknikerna och den minoritet av receptarier som FF ansluter har antagligen vunnit mer på reformen än apotekarna, där i princip alla fackanslutna är med i SFF. Apotekarna finns ju till stor del utanför apotekssektorn.
Men min tanke var inte att hacka på Farmaciförbundet.
Flera problem på den nya marknaden har, kanske inte oväntat, exponerats i startfasen.
De kan dels kopplas till logistiska och andra fördelar som fanns med stordrift och monopol, dels till att reformen gått ganska fort och inte varit färdigtänkt i alla led.
Ingen insyn i konkurrenters lagersaldo, oklar rollfördelning när det gäller leveranser och tillhandahållandeskyldighet, svårigheter att få fram fungerande nya IT-system.
Och en slarvigt genomförd delreform om receptfritt i butik. För en farmacevtsjäl och vän av ordning som undertecknad är det svårsmält att det samtidigt blev en lång lista på läkemedel i handeln OCH att det inte krävs något tillstånd för försäljning OCH att tillsynen fungerar dåligt.
Nitlott gånger tre.
I går skrev Svensk Farmaci om att de nya apoteksaktörernas IT-system, med undantag för Apoteksgruppen, fortfarande inte har någon funktion som varnar automatiskt när olämpliga läkemedelskombinationer håller på att expedieras.
Funktionen plockades inte över till den ATS-baserade övergångs-IT-lösning som de flesta fortfarande använder. Även om den funktionen i ATS inte är nån höjdare – baserad på Folke Sjöqvists föråldrade interaktionskapitel i Fass – hade det varit vettigt att gjuta liv i den temporärt och låta den hänga kvar i den turbulenta övergångsfasen.
Nu ska apotekspersonalen – samtidigt som de trimmar in och brottas med problemtyngda nya IT-system – vid behov kolla interaktioner via webben (Janus/Sfinx), i vissa fall på en annan dataterminal.
Farmacevtisk yrkesstolthet i all ära – men det säger sig självt att det här är något som man lätt hoppar över under stress.
Kedjorna vill till varje pris inte få detta att framstå som ett patientsäkerhetsproblem – men frågan är om det inte är just det.
Röster inifrån kedjorna ger nämligen en annan bild än den officiella. En stor kedja som saknar interaktionsfunktion i IT-systemet ska, enligt Svensk Farmacis källor, inte alls ha inarbetat Janus/Sfinx som rutin ännu. På grund av stora problem med det nya IT-system som implementeras i övrigt så har man inte ”hunnit fram till detta”, även om personalen i teorin kan koppla upp sig mot Janus/Sfinx.
En annan kedja använder, enligt en sagesperson på apoteksgolvet, Janus/Sfinx ”främst i samband med bokad rådgivning”.
En tredje ska dock, enligt uppgifter till Svensk Farmaci, föredömligt ha infört Janus/Sfinx som rutin i samband med receptexpediering.
Lösningen på problemet stavas nu, enligt några av kedjorna, EES.
Ni vet, det som förut kallades DUR, det mycket omtvistade varningssystem som bygger på amerikanska datalager.
Här finns fortfarande stora frågetecken för kvaliteten – något som Svensk Farmaci lär få anledning att återkomma till.
Nils Bergeå Nygren
