Jag är nu inne på min tredje vecka här i Edmonton och igår hade vi en intressant föreläsning i kommunikationskursen som berörde hur man kommunicerar med döva och blinda patienter.
Den viktiga “take home lesson” för dagen var: ta din tid! Se till att informationen som ges till patienten verkligen har blivit förstådd.
Vad gäller döva patienter är skrift det viktigaste kommunikationsverktyget samt handgester och ansiktsuttryck. Vi fick lära oss tecken för att signalera olika medicinrelaterade uttryck.
Kommunikation med blinda patienter görs dels med beröring och tal. Vi fick lära oss hur man assisterar blinda på bästa sätt. Ett exempel – genom att placera baksidan av handen mot deras baksida kan de lättare hitta din överarm och du kan därefter leda dem till rätt hylla i apoteket. Vi fick lära oss andra liknande knep för att på bästa sätt kommunicera med patienter som har ett handikapp.
Kursen som jag läser i evidensbaserad medicin är mycket intressant, där fokus ligger i att utforma kliniska frågor utifrån evidensbaserad litteratur. Något som jag uppskattar under föreläsningarna är hur man går tillväga för att testa elevernas förståelse under en föreläsning.
Låt oss säga att föreläsaren vill testa om klassen har förstått ämnet som diskuteras och ställer en fråga. Frågan besvaras genom att eleverna väljer en av fyra svarsalternativ med hjälp av mentometerknappar och sedan dyker statistiken upp direkt på skärmen och föreläsaren går igenom svaren och efterfrågar motivering till dessa svar.
Detta underlättar förståelsen för kursens innehåll och jag känner hur jag får ut så mycket mer ut av föreläsningarna.
