Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

”Hälften av apoteken borta om 20 år”

20 april 2018
Ashkan Fardost, farmacie magister och doktor i organisk farmaceutisk kemi, medverkar regelbundet som framtidsspanare i TV och radio. Svensk Farmaci bad honom sia om farmacins framtid i digitaliseringens tidevarv. Om 20 år är minst hälften av de fysiska apoteken borta, spår han.

Svensk Farmaci grottar oftast ned sig i nuet – vi rapporterar vad som hänt eller händer i det kortare tidsperspektivet.

Men hur ser den stora bilden ut? Hur blir framtiden på lite sikt för våra branscher och vår profession i en snabbrörlig omvärld?

I tryckta Svensk Farmaci nr 2/18 inleder vi en artikelserie där vi låter ett antal fritänkande branschprofiler dela med sig av reflektioner, vilda spekulationer och profetior.

Först ut är Ashkan Fardost, farmacie magister och doktor i organisk kemi. Han är idag en prisbelönad föreläsare, investerare, rådgivare och medverkar regelbundet som framtidsspanare i tv och radio, exempelvis i SVT:s Gomorron Sverige. Teknikutveckling och digitalisering är två av hans favoritämnen.

De svenska postkontoren försvann nästan över en natt. Hur blir det med de fysiska apoteken? Kommer de ens att finnas kvar i framtiden?

– Inte som idag, det är bara att jämföra med butikshandeln. Läkemedel är de facto lämpliga för e-handel. Väldigt många i kommande generationer kommer inte att vilja gå till apoteket om de inte måste, säger Ashkan Fardost.

Hur lång tid tar förändringen? Hur ser det ut om, säg, 20 år?

– Om branschen inte förändrar sig nämnvärt och utbudet är ungefär detsamma som idag på apoteken, är en vild gissning att minst hälften av dagens apotek är borta då. Det baserar jag på utvecklingen i andra branscher.

Ashkan Fardost siar också om läkemedelsindustrins framtid och hur den farmaceutiska yrkesrollen måste förändras för att möta framtiden. Läs hela intervjun i tryckta Svensk Farmaci nr 2, som når förbundets medlemmar och övriga prenumeranter i dagarna. Tidningen kan även beställas här intill.

Nummer 2 innehåller också fördjupade artiklar om antisens – en variant av genterapi som använder syntetiska RNA-kedjor och inte påverkar genetiken permanent.

Vi skriver också om e-VIS, e-verifikationssystemet som är EU:s nya försvarsmur mot läkemedelsförfalskningar i de legala distributionskedjorna. Farmaceuter i läkemedelsindustrin, vården och på apotek berörs alla av de nya kraven.

I tidningen porträtteras även Erik Andersson, sångare i sjörövarproggbandet Stormfrun och ny ordförande i akademikerföreningen på Kronans Apotek.

Vi intervjuar också Astra Zenecas Sverigechef Jan-Olof Jacke, följer upp sjukhusfarmacikongressen EAHP i Göteborg och besöker det apotekartäta läkemedelsföretaget Orexo i Uppsala. Christer Borg, avgående förhandlingschef på Sveriges Farmaceuter, reder ut vad lag och avtal säger när det gäller sommarsemester.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Apotekare pensionerad

    Apotekare i detta land har varit i kris sedan 1913 då apoteken förlorade läkemedelstillverkningsmonopolet och läkemedelsföretagen fick sälja sina läkemedel på apotek. Nästa kris var 1971 då apoteken förstatligades. Apotekarna blev statliga tjänstemän men utan den öppenhet och offentlighet som finns i statliga verk. Apotekarsocieteten ägde dock 10 %, så det var 90 % statligt egentligen. Det förändrades ganska snabbt och analysverksamhet och läkemedelstillverkning försvann från apoteken.

    Apotekspersonalen väntade på en frälsare, som skulle återställa apotekens forna glans. Samtidigt på vissa apotek bland personalen trädde det fram domedagsprofeter av gammal testamentlig sort. De var ganska roliga att lyssna till.

    När internet var nytt 96-97 förutspådde Apoteket AB att internetbeställning av handelsvaror och receptfritt skulle bli mycket stort. Jag tvivlade och det är väl först nu 20 år senare det tagit fart. Efter monopolets fall verkar apotekskedjorna främst vilja satsa på större centrala apotek med stort lager av icke-receptbelagt. En felaktig strategi för apoteken bör idag ligga nära paketombuden för att neutralisera konkurrens från nätapotek. Sedan bör nog apoteken ge mer rabatter på receptfritt och handelsvaror. De stora läkemedelskonsumenterna är äldre och gillar nog personlig kontakt, så nätapotek passar inte dem, men kanske hemtjänsten, Det som saknas idag är att boka via internet läkemedelsförpackningar för expedition på apoteket och sedan går man dit och hämtar och betalar.
    Jag tvivlar på att apoteken kommer att minska i antal utan snarare tvärtom öka, men bli mindre i storlek. De kommer ligga närmare kunden.

  • Apotekare pensionerad

    Tror att mindre apotek, som ligger lite perifert utan kafé i närheten skall ha en kaféhörna på apoteket med automater för dryck och kaffebröd. Man skall göra apoteket till en mini-träffpunkt för pensionärer, så att de självklart skall gå dit inte bara för medicin utan också sällskap. Merparten av läkemedelskonsumenterna är pensionärer och många är ensamma. Apotekspersonalen har inte tid att prata ut med alla, men har man kafé kan de prata med varandra.

  • Felix

    Frågan är vad är meningen med apotek. Nu är det administrativ och grundläggande farmakologisk kontrol, och till en mindre del rådgivning, vilket går att göra utan att ha kunden framför sig. Å andra sidan, akuta mediciner och markotika är inte lämpliga för e-handel. Det är egentligen inte apotek som är i fara utan själva yrket. Farmaceuter är egentligen assistenter, ett yrke helt utan makt och behörigheter att fatta viktiga beslut. Den riktiga frågan är hur mycket längre är det försvarbart att kräva en sådan gedigen utbildning och licens för att utföra ett sånt jobb. Om vi inte lyckas hitta en kvalifierad nisch för oss själva ryker vi. Just nu verkar vår strategi vara att försköna sanningen och stoppa huvudet i sanden.

  • Apotekare pensionerad

    Apotek betyder förråd eller lager av läkemedel om man går tillbaka till ordbetydelsen. Filosofen Descartes på 1600-talet grundade det vetenskapliga tänkandet med Cogito ergo sum, Jag tänker alltså är jag. Man kan vända på det Jag tänker inte alltså är jag inte och då ligger farmaceutkåren pyrt till med enstaka undantag. Det är bristen på tänkande som skapar våra problem och gör dem olösta.

    Problemet med apoteksapotekarna är att deras kunskaper värderas inte av apotekskedjorna. Det skapar vantrivsel för på universiteten värderades enbart kunskaper. Sedan om inte kunskaper värderas så är intresset för att skaffa nya kunskaper inte så högt. Så apotekskedjorna måste bli mer kunskapsorienterade för att göra arbetet där mer meningsfyllt och för att få kunnigare apotekare.

    Den tyske filosofen Ludwig Wittgenstein tyckte akademisk utbildning var onödig när han var professor i filosofi i Cambridge i början av 1900-talet. Kan tyckas dumt, men antag att i arbetslivet inte kunskaperna från universitetet har ett värde, då har ju Wittgenstein en viktig poäng. Tyvärr är ju situationen lite så för apoteksapotekarna. Det som räddar situationen är leg. apotekare , som ger behörighet.

  • Felix

    Arbetsuppgifterna kräver absolut ingen artikelläsning, endast basisk farmakologi och även en receptarie är överkvalifierad för apoteksjobb. Tror inte att det är så mycket brist på tänkande, utan brist på ambition. Man lär sig tusen doseringar, 5 hundra expeditionsregler, blir snabb på att upptäcka typiska fel och sen är det bra. Att verkligen förstå kliniska bilden och vilja ta ansvar kommer inte på tal. Det gäller att inte göra fel, göra sitt och sen åka hem. Och vi får inte glömma att man ska vara nöjd för att man har ett jobb, mer än man inte värt. Varför har man studerat på universitet då har jag inte klurat ut än. Apotekskedjorna ger bara kunder det de vill, det är kunderna som bestämmer. Det är medicin i lager och snabb expedition som gäller. Visst, man är medveten om att vi har reducerats till skoförsäljare så man kommer med halvlösningar – trycka på ESS knappen, mäta blodtryck, instruera om inhalationshjälpmedel, och framför allt – låtsas att det är någonting jätteviktigt och djupt. För kaxig ska man inte vara, det gäller att först göra forskning om det lönar sig att göra forskning om att kanske eventuellt en dag införa farmaceutiska tjänster en vacker dag då vi alla är i pension.

  • Apotekare pensionerad

    På monopolets dagar var de flesta apotekare upptagna av administrativt arbete. De flesta apotekschefer satt nog heltid vid skrivbordet, sedan på större apotek lade en apotekare schema och var personalchef. Efter monopolets fall förändrades detta till recepthantering lite bättre kanske och utvecklande, men enformigt. Det positiva idag är att man kan prata med kunderna för det gjordes sällan förr då farmaceuten kollade och en apotekstekniker lämnade ut till kund.

    Innan apoteken förstatligades hade nog en apotekare nästan 70000 kr/mån och en apoteksinnehavare mycket mer, men inte på småapotek. Lönerna är sämre idag och då kanske 5 % av apotekararbetstiden får användas till ett specialarbete om något läkemedelsrelaterat. Då blir ju jobbet lite mer utvecklande. Man kanske också kunde ha halvtidstjänst på apotek och kommunapotekare på andra halvan. Vissa möjligheter finns trots allt.

  • apotekare

    Det finns en engelsk professionsforskare,Stuart Anderson,som anser att inte klarat att anpassa sig till förändrade tider,vi har stoppat huvudet i sanden. Precis som vi på 70-talet under utbildningen fick höra hur hemskt det var att vi förlorade tillverkningsmonopolet 1913. Vi har gått och trånat efter forntiden ända sedan dess, medan läkemedelsbranschen utvecklats.Det har gjorts massor av ”studier” om hur omtyckta apoteken och farmaceuterna är, inte minst av det gamla Apoteket AB.Men de hade chansen att skapa något nytt eftersom det inte var vinstkrav på varje enhet. Tyvärr gjordes inte några ansträngningar, det var viktigare för de ledande att ha makt. Nu konkurrerar de fysiska apoteken med sig själva, alla har webshop. Jag tror inte heller på apotekens framtid och ännu mindre på farmaceutens.

  • Apotekare pensionerad

    Misstaget var att skapa ett statligt monopol. Kan inte fatta hur Lönngren kunde komma på något sådant dumt. Det hade varit bättre att landstingen tagit över apoteken för då hade en läkare eller apotekare blivit chef över apoteken i landstinget. Nu blev det för mycket besparingar och otillräcklig utveckling av apoteken. Men det är inte lätt att göra något åt apoteken heller på den tiden. Bristande intresse bland personalen för läkemedel och de flesta apotekare var administratörer. Receptarieutbildningen var kortare och den gamla apotekarutbildningen var 3-årig med 2 års praktik(ändrades i mitten av 60-talet). Jag tror att på 80-90 talet 10 % av personalen var intresserade av läkemedel. Det är inte så mycket att bygga på. Det går inte att göra så mycket då. Det är längre utbildning idag och bättre teoretiska förutsättningar. Den svenska apotekaren blev egentligen först riktig akademiker på 70-talet, när praktiken bara var en månad.

  • Apotekare pensionerad

    Tycker att facket skall ta diskussion med apotekskedjorna om att tjänster på huvudkontoren skall flyttas ut på apoteken t.ex halvtid på huvudkontoret och halvtid på apoteket. Idag finns helt andra möjligheter till distansarbete. Sådana här saker kan göra apoteksarbetet mer intressant.och spännande. Huvudkontorets verksamhet blir mer verklighetsförankrat. Var 10:e anställd brukar sitta på huvudkontoret så det blir ju rätt många tjänster.

  • Felix

    Flytten kommer ske pga distanshandel. Men det kommer inte rädda oss. Det kommer bli samma triviala uppgifter som tidigare. Det du skriver om apotekare innan förstatligandet låter i mina öron som en bubbla – mycket pengar för ett enkelt jobb, bara för att man råkar syssla med läkemedel. Men alla bubblor spricker. Just nu har vi en bubbla som handlar om mycket utbildning för ett jobb som lika väl kunde göras med max ett års postgymnasial utbildning, eftersom kvalifierade uppgifter och framför allt bestämmande rätt saknas. Antingen fixar vi det eller kommer vi ersättas av maskiner/ billigare arbetskraft. Och det kommer inte bli vår ledning som består av ekonomer som räddar oss. Vi är ersättliga till dem.

  • Apotekare pensionerad

    Hotet mot apoteken är om det kommer gå att bota kroniska sjukdomar, så vi förlorar merparten av läkemedelsförsäljningen och behandlingen av kroniska sjukdomar. Om behörighetskraven sänks så kan lönen sjunka, men inget direkt hot. Tillståndet på den Statliga tiden var ingen bubbla utan de äldre apotekarna var Kamikazepiloter som genom att ta kål på sig själv skulle segra. Mot slutet av Statliga tiden var bara 30 % av apotekscheferna apotekare innan statliga tiden nästan 100 % så de lyckades nästan. Apotekarna var på 30-40 talet de med de högsta gymnasiebetygen och de hade också de högsta lönerna. Hög status och hög lön gjorde att de ägnade sig åt administration. Receptariejobb såg de ner på och därför måste det administrera på heltid. Det var en himmelsvid skillnad mellan en apotekare och receptarie på den tiden. Detta var orsaken till administrationen. Det lustiga var att detta levde kvar trots att ingen fick jobb på administrativa meriter utanför apotek.

  • apotekare

    Det är inte ointresset som sänkt oss,det är oförmågan att anpassa oss till nya tider.De gamla apoteken var inte alltid så fantastiska, små apotek innebar lägre lön även för innehavaren.Det var dessutom många år av hårt slit och evigt flyttande innan man fått tillräckligt många kvalifikationsår för att ”få ett apotek”, dvs privilegium Det var det sista skrået som levde kvar till 1971. Inställningen, att alla farmaceuter tillhörde Apotekarsocieteten och skulle lydigt inordna sig i ledet,levde kvar och lever nog fortfarande. Nytänkande – nej tack!

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Läkemedelsverket har gjort en första kartläggning apropå ett eventuellt införande av ett farmaceutsortiment på apoteken. Är ett sådant sortiment önskvärt eller inte?

Visa resultat

Loading ... Loading ...