Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Ris och ros till nya kommittéer i landstingen

Utredningsförslaget att ersätta läkemedelskommittéerna med vårdkommittéer har fått blandade reaktioner. Jonatan Alvan, ordförande i SFa:s offentligsektion, tror inte att förslaget får några större effekter på kunskapsstyrningen.

Förslaget framfördes i den så kallade Kunskapsstödsutredningens slutbetänkande häromveckan. TLV:s generaldirektör Sofia Wallström har varit huvudutredare.

Sedan 1996, då landstingen tog över kostnadsansvaret för läkemedel, finns lagkrav på att landstingen ska ha minst en läkemedelskommitté (LMK).

Enligt lagen ska LMK arbeta med rekommendationer eller motsvarande, påpeka brister i läkemedelsanvändningen, erbjuda utbildningar och vid behov interagera med myndigheter och universitet.

Ordningen har med jämna mellanrum ifrågasatts. Samma typ av arbete med rekommendationer genomförs parallellt i alla landsting och kostnadseffektiviteten i detta har bland annat ifrågasatts. Läkemedelsindustrin har framfört invändningar mot att läkemedel som tagit sig igenom Läkemedelsverkets och TLV:s nålsögon i praktiken ofta i praktiken stoppas av denna sista instans på vägen mot patienterna.

Ersätts läkemedelskommittéerna med vårdkommittéer upphör särbehandlingen av läkemedel, menar Kunskapsstödsutredningen. De nya kommittéernas uppdrag blir enligt utredaren att verka för en nationell kunskapsstyrning för all vård.

Lif:s vd Anders Blanck välkomnar förslaget.

– Förslaget … är bra och onekligen på tiden. Vi har under alltför många år haft en märklig ordning där läkemedel särbehandlats gentemot andra insatser, och förhoppningsvis kan vi nu få en mer balanserad diskussion om läkemedlens roll i den samlade vården, säger han till Life-time.se.

Mikael Hoffmann, läkare och Nepi-chef, ger både ris och ros i ett blogginlägg i Läkemedelsvärlden. ”Det är dags att gå i den riktning som Kunskapsstödsutredningen pekar, nämligen att ställa krav på sjukvårdshuvudmännen att arbeta mer integrerat med behandlingsrekommendationer”, konstaterar han avslutningsvis.

Jonatan Alvan, ordförande i Sveriges Farmaceuters offentligsektion, har tolv års arbete med kunskapsstöd till kliniker och vårdcentraler i bagaget.

Han ser positivt på ett mer integrerat arbete, men tror att förändringen i sig skulle ha marginell effekt på vårdens resultat överlag. Vad som behövs för att uppnå effekt är snarare fler personer som jobbar med kunskapsstöd ute i landstingen, menar han.

– Kliniskt verksam vårdpersonal har idag sällan möjlighet att sammanställa relevant kunskap relevanta studier kring aktuella frågeställningar, möjlighet och kunskap att ta fram relevant data för att belysa situationen, jämföra mellan vårdenheter, följa upp och diskutera eventuella förändringar över tid. Personer som jobbar med kunskapsstöd är bäst på just detta. Vårdpersonalen är bäst på att ta hand om patienterna.

– En kommitté, oavsett vad du kallar den, vad den har för uppdrag och hur kloka personer som ingår i den kan inte åstadkomma det som krävs för att skapa beteendeförändringar inom hälso- och sjukvården.

Att ersätta lagen om läkemedelskommittéer till en lag om vårdkommittéer, och tro att man får någon större positiv effekt på kunskapsstyrningen, vore enligt Jonatan Alvan naivt.

– Dessutom går förslaget stick i stäv med utredningens övergripande intention att inte detaljstyra vården, säger han.

– Anställ i stället fler personer som arbetar professionellt med kunskapsstöd inom landstingen. Det är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i den här frågan i dagsläget. Många landsting saknar idag den bemanning som krävs för att nå önskvärda resultat inom flera terapiområden, säger Jonatan Alvan.

Han poängterar att han uttalar sig som privatperson snarare än företrädare för Sveriges Farmaceuter.

SFa har ännu inte tagit ställning i frågan utan kommer att göra det i samband med arbetet med ett remissvar. Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter, har dock några övergripande reflektioner.

– Läkemedelskommittéerna är idag en sorts regionala kunskapsnav i läkemedelsfrågor. Om de ska ersättas med kommittéer som har bredare uppdrag är det viktigt att läkemedelsfrågorna inte drunknar.

– Sedan kan man undra om förstärkta regionala kommittéer verkligen är rätt väg att gå om man vill åstadkomma en starkare nationell kunskapsstyrning, säger hon.

Mest läst