Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Lista öppnar dörrar
för kliniska farmaceuter

14 mars 2017
Mindre detektivarbete – mer analys. Den emotsedda nya nationella läkemedelslistan väntas förenkla och förändra de kliniska farmaceuternas arbete.

Idag är information om en patients läkemedelsbehandling utspridd på en rad olika ställen, exempelvis landstingens journalsystem, läkemedelsförteckningen och receptregistret.

Ytterligare uppgifter går att hitta i den Nationella Patientöversikten, NPÖ, som gör det möjligt att med patientens samtycke dela journalinformation över kommun- och landstingsgränser.

Information om ordinerade dosläkemedel finns i Patientens sammanhållna läkemedelsinformation, Pascal.

De olika systemen, den osäkra kvaliteten i uppgifterna och den begränsade åtkomsten har länge inneburit problem för de apotekare och receptarier som jobbar i hälso- och sjukvården.

Förutom att de ofta måste söka information om läkemedel i en rad olika källor, som journalsystem och Pascal, saknar de behörighet att ta del av läkemedelsförteckningen.

I den finns uppgifter om receptförskrivna, uthämtade läkemedel de senaste 15 månaderna.

– Eftersom vi i dag inte kommer åt läkemedelsförteckningen i vår egen yrkesroll så tvingas vi ibland göra läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar som saknar den parametern. Då blir det lägre kvalitet och sämre patientsäkerhet, säger Johan Hiselius, chefsapotekare på Helsingborgs lasarett.

Enligt ett lagförslag som gick ut på remiss strax före jul, ska läkemedelsförteckningen och receptregistret ersättas av en nationell läkemedelslista som såväl apoteks- som sjukvårdsfarmaceuter kommer att kunna ha tillgång till (detta gäller även läkemedelsförskrivare samt sjuksköterskor utan förskrivningsrätt).

I regel ska patientens samtycke krävas för tillgång till uppgifterna i listan. Det gäller dock inte i akuta nödfall eller om patienten är beslutsoförmögen (eller om en förskrivare behöver se om en patient har förskrivits narkotiska läkemedel).

Enligt lagförslaget ska recept som expedieras vara kopplade till ordinationen. Dessutom förs tre nya uppgifter in i registret enligt förslaget: aktiv substans i det ordinerade läkemedlet, ordinationsorsak och senaste datum för uppföljning av ordinationen.

Om listan blir verklighet kommer det dels att underlätta de kliniska farmaceuternas arbete, dels påverka deras arbetsuppgifter i vården, tror Clary Holtendal, apotekare och professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter.

– En förhoppning är att de kliniska farmaceuternas arbetsuppgifter kan förskjutas från detektivarbete till analys av användning och uppföljning. Mycket tid läggs idag rent generellt på att fånga upp vad patienterna faktiskt tar för läkemedel, säger hon.

Syftet med den nationella läkemedelslistan är främst att öka patientsäkerheten och minska riskerna för vårdskador. Med en sammanhållen bild av förskrivningen är förhoppningen att bland annat undvika läkemedelsinteraktioner som kan ge svåra biverkningar.

Den nya lagen föreslås ersätta lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Ett beslut om en nationell läkemedelslista och tillhörande lagstiftning väntas komma inom ett par år.

Läs mer om den planerade nationella läkemedelslistans konsekvenser för apotekarnas och receptariernas arbete i Svensk Farmaci nr 1/17.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Mikael Hoffmann NEPI

    Utmärkt att de kliniska farmaceuternas roll och deras möjligheter i hälso- och sjukvården lyfts fram. Utveckling av yrkesrollen bör vara genomtänkt och strategisk.

    Det underlättar dock rent principiellt om även diskussioner om nationella läkemedelslistan utgår från att den är viktigast för patienten och dennes egenadministrering. Först därefter för alla yrkesgrupper som ska stödja patienten – sjuksköterskor i vård och omsorg, stödpersonal på boenden, läkare, farmaceuter på vård och apotek. Ja, jag vet att detta är att slå in öppna dörrar men patientperspektivet är dåligt utvecklat i den nationella läkemedelsstrategin, och just vad gäller den nationella läkemedelslistan särskilt viktig. Kan den inte vara ett underlag direkt för patienten från dag till dag så har vi misslyckats med arbetet med den.

    Konstigt att det tagit så lång tid att få ett förslag om att ta bort idiotin att farmaceuter anställda i vården inte kan få tillgång till läkemedelsförteckningen, ens med patientens tillstånd. Remissvaren från sjukvårdshuvudmännen lyfte på sin tid detta hjärnsläpp i en utredning som utgick från traditionell bild av yrkesroller och farmaceuter som anställda enbart på apotek.

    Ett annat hjärnsläpp som länge hindrat arbetsformer har varit att patienter inte fått ge ansvarig läkare direktåtkomst till receptförteckningen med aktuella giltiga digitalt sparade recept, utan bara till de recept som utfärdats från läkarens verksamhetsområde (i bästa fall en sammanhållen patientjournal i ett landsting, i sämsta fall från en klinik/vårdcentral). Även detta kan vi nu kanske få en lösning på.

    Men allra viktigast är att den information som vi kan få arbeta med – med patientens förtroende – är information som lätt går att tolka och förstå och omsätta till vilka som är de aktuella ordinationerna. Inte samma sak som att ha tillgång till information som är ostrukturerad.

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Den nya apoteksutredningen föreslår att farmaceuter ska sköta hela receptkedjan på apotek. Bra eller dåligt?

Visa resultat

Loading ... Loading ...