Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Flera aktörer använder
fördyrande förpackningar

16 oktober 2015
BLOGG: Det vore olyckligt om dosaktören Apotekstjänst AB tvingas stänga nästa år. Farmaceuter riskerar arbetslöshet och ett oligopol inom öppenvårdsdos är ingen betjänt av, skriver Svensk Farmacis chefredaktör.

I det stora hela har samhället sparat stora belopp på konkurrensutsättningen av öppenvårdsdos.

Men stannar man analysen där och är nöjd har man gjort det lätt för sig.

En av de tre dosaktörerna, Apotekstjänst AB, hänger nu löst. Efter att ha levererat dosdispenserade läkemedel i västra och centrala Sverige ser bolaget ut att tappa sina uppdrag. Bolaget har åtminstone att göra fram till mars-april nästa år när avtalen i Västra Götaland och ”Sjuklövern” löper ut.

Ett halmstrå för bolaget är det överklagande till Kammarrätten i Stockholm när det gäller ”Sjuklövern”, som vi skrev om igår. Här kan det också bli tal om en direktupphandling för en kortare tid. En annan livlina för Apotekstjänst är ett överklagande av tilldelningsbeslutet i Skåne. Men eftersom Apotekstjänst hade det högsta anbudspriset där måste de antingen få både Svensk Dos och Apoteket diskvalificerade – eller se till att hela upphandlingen görs om. Svårt läge.

Rimligen måste både Norrlandsklustret och Småland/Östergötland/Blekinge ge sig ut i upphandlingar ganska snart – men där handlar ju i så fall om ett övertagande tidigast 2017.

Som jag skrivit förut lämnade omregleringen av dos mycket att önska i startfasen. Komplexiteten i frågan underskattades på Regeringskansliet, det saknades både central samordning och tillräckligt med tid.

Valideringen av de nya aktörernas teknologi och leveranssäkerhet brast och vi såg mycket strul på många håll i början. Landstingen hade för dålig kunskap om dostjänsten och gjorde dåliga upphandlingar. Apoteket AB skötte ju tidigare dos på sin egen kant utan större insyn eller intresse från landstingen.

Utifrån den inledande okunskapen var det kanske vettigt att landsting gick samman i kluster och upphandlade dostjänsten i grupp.

Att leverera dosförpackade läkemedel till så stora marknader kräver stora investeringar i teknologi och personal – så att vi skulle få ett fåtal relativt stora leverantörer var att förvänta.

På utförarsidan ser vi nu en negativ effekt av klusterupphandlingarna: aktörerna ges bara ett ytterst fåtal chanser att få vara med i matchen. Missar man alla riskerar relativt stora arbetsplatser att snabbt behöva slå igen.

Personalen, däribland många farmaceuter, riskerar förlora sina jobb. Det är svårt att se några vinnare på denna ryckighet på marknaden. Möjligen kan bolag utan uppdrag undvika vidare kapitalförstöring och övervintra genom att stänga under en tid, maskinerna lär ju vara betalda.

Vi har tidigare skrivit om att dosaktörer hittat ett sätt att öka sina intäkter via en stor användning av små förpackningar för produkter där det även finns större ”dosförpackningar”. Frågan är komplicerad och i vissa fall har valet av småförpackningar säkerligen varit motiverat och det enda alternativet.

Ytterst är detta ändå ett systemfel som beslutsfattare och beställare berett terrängen för. Vi har tidigare pekat ut Apotekstjänst i detta sammanhang, vilket vi har haft grund för baserat på körningar från Läkemedelsregistret och information från aktuella landsting. Vi har låtit företaget kommentera frågan, men kanske har bilden ändå blivit litet ensidig.

Vi har idag belägg för att även andra dosaktörer använt mycket småförpackningar – bland annat statliga Apoteket AB i Östergötland. Dessutom har det utan tvivel också skett på öppenvårdsapotek, även om TLV:s statistik på makronivå inte fångat upp det. Apotekstjänst är således långt ifrån ensam ”bad guy” i det här sällskapet. Och som sagt är det här området komplext och det är i princip omöjligt att värdera i vilken grad fördyrande förpackningar varit motiverade och om/när det varit ett utslag av vinstmaximering.

I ”sjuklövern” har man nu försökt avtala bort möjligheten att använda fördyrande förpackningar – det återstår att se om det håller rättsligt hela vägen.

Frågan om förpackningsstorlekarna skymmer sikten en aning. En viktigare fråga, särskilt om man tar på sig landstingens glasögon, borde vara sortimentsstyrningen. Förskrivare av dosrecept borde kunnas styras hårdare än idag i sina preparatval, så att dosmaskinerna kan användas optimalt.

Förskrivningsrätten är ju fri – men kanske inte måste vara helt oinskränkt om förskrivaren aktivt valt att en patient ska ha dosläkemedel. En lämplig uppgift för apotekare på landstingsnivå vore att samverka med den dosleverantör som landstinget valt med syfte att optimera dosdispenseringen utifrån substans, tillverkare och förpackningsstorlekar, uppgifter som idag primärt ligger hos dosleverantören.

En annan, viktigare fråga än förpackningsstorlekarna gäller vilka som faktiskt bör få dosläkemedel. Men det är en annan blogg.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Nostradamus

    En mycket bra analys.

    Kanske dags att damma av den gamla idén om någon form av gemensamtägt (t ex av landstingen, apoteksaktörerna eller staten) dosföretag, som står för maskininfrastrukturen och dosframställningen. Konkurrensen får då inriktas på bl a logistik, tjänster och ”after-sales-support”.

    Som sagt, bra analys, men man måste ju gnälla på något:
    Hr Redaktören är nog lite slarvig i användningen av termen ”teknologi” när det egentligen är ”teknik” som avses. Så här lyder definitionen:

    ”Teknologi kan definieras som ’läran om tekniken’, alltså det som man sysslar med inom forskning och undervisning. Teknik däremot är den praktiska tillämpningen”.

  • Don Alve

    Nu är det nog bäst att även Apoteket AB börjar agera gentemot Svensk dos.

    Annars är det risk att även de står utan kunder om några år.

    Kanske läge att lämna in överklagan i Region Skånes upphandling?

    Svensk dos anbudspriser är solklar prisdumpning för att slå ut övriga konkurrenter och stänga ute nya aktörer.

    Hur kan Region Skåne acceptera deras vinnande bud på 44 öre?
    De handlar om 15-16 miljoner mindre i intäkter varje år jämfört med det nuvarande avtalet på 2,61 kr.

    Svensk dos har ju inte direkt varit någon vinstmaskin hitintills, så den enda rimliga förklaringen är att Beijer Invest måste ha väldigt gott om pengar.

    Det vore även bra om Svensk farmaci kunde undersöka hur Svensk dos kan ligga så lågt i förhållande till de andra.

    De har så vitt jag vet inga supermaskiner eller personal som är dubbelt så effektiva.

    Bristen på intresse och ifrågasättande från Svensk farmacis sida gentemot Svensk dos börjar bli alltmer konstigt.

    Ta tag i det här nu och ställ Svensk dos mot väggen.

  • MonopolÄrKul!

    Fantastisk analys av Don Alve. Svensk Dos hotar Apoteket AB. Om jag inte minns fel så tog väl Apoteket AB mer än 500 miljoner per år av landstingen för att driva tjänsten innan det blev konkurrens? Antar att det från din synvinkel är att föredra framför en marknad där aktörerna lever på läkemedelsmarginalen, precis som resten av Sveriges apotek gör? Allt beror väl på vilken stol man sitter på när man kommenterar.

  • Don Alve

    Svensk dos är helt klart ett hot gentemot Apoteket AB när det gäller öppenvårdsdosen.

    Flera av Apoteket AB:s nuvarande avtal kommer att upphandlas på nytt under de närmsta åren och fortsätter Svensk dos sin prisdumpning kommer även Apoteket AB få problem att matcha de låga buden.

    Apoteket AB har konsoliderat och effektiviserat sin dosverksamhet dramatiskt de senaste åren och kan ändå inte komma i närheten av Svensk dos bud.

    Det går inte att jämföra öppenvårdsapoteken med dosapoteken när det kommer till att överleva endast på handelsmarginalen.

    Att driva ett dosapotek är mycket kostsammare än att driva ett öppenvårdsapotek, med tanke på vad alla maskiner kostar i inköp och underhåll.

    Jag vill definitivt inte ha tillbaka det statliga monopolet.
    Men att ett oseriöst företag som Svensk dos tillåts att förstöra marknaden är helt fel.

  • BLUE_CFC

    Den enda aktören som inte använt små förpackningar är även den oseriös? Vilka grunder/fakta har du för vilka som är seriösa eller inte?

  • Don Alve

    Svensk dos nollbud i Sjuklövern och Stockholm i den första upphandlingsomgången
    var oseriöst och visade på en total okunskap angående dos.

    Att Svensk dos inte har använt sig av småförpackningar är bara ett bevis på dåligt affärssinne.

    Konstigt att inte Beijer Invest inte ställer högre krav på avkastning, eller är det viktigare att ha ett gott rykte?

  • Xantofyll

    Beijer Invest är troligtvis ett av de investment bolag som värnar om sitt goda rykte. Jag sätter mer tillit till dem än till Boniver.

    Men knappast kommer de låta sig gå back på grund av att bolaget lagt för låga bud. Det är inte rimligt att Anders Wall betalar Södermanlandstings läkemedelsnota.

    Båda kvarvarande aktörerna står inför enorma utmaningar, den ena med låg dospeng på båda uppdragen den andre med låg dospeng och ett hårt reglerat avtal i VGR.

    Kanske vore de bästa om landstingen går ihop i kluster och driver dosapoteken själva, då slipper de domstolar, upphandlingar, vinstmaximering, korta leasingavtal/avskrivningsperioder, osäkerhet för personal etc.

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Vilken av dessa kandidatstäder anser du mest lämplig för EMA:s nya säte?

Visa resultat

Loading ... Loading ...