Stolthet över ett yrkesval

I helgen satt jag och gjorde armband för Ung Cancer.

När jag satt där vid bordet, tittade mig omkring och såg alla människor där som försökte ge sitt stöd blev jag rörd.

Jag såg en mormor som satt med sitt barnbarn och försökte hjälpa henne trä på alla pärlorna.

Jag såg ungdomar som hade suttit där i flera timmar och hade gjort en hög med armband och jag såg de som kom för att göra ett armband för visa sitt stöd.

Det jag insåg när jag satt där var att alla berörs av sjukdomen, vare sig man själv har den eller om det är en vän som drabbats.

Alla bryr sig.

Alla bryr sig om att ta hand om “sina” sjuka och vill förstås se dem friska.

Jag satt där och var stolt över alla människorna, men främst var jag stolt över mig själv. Inte för att jag är bättre än någon annan utan för att jag vet att det yrke jag har valt är att hjälpa dessa människor att bli friska.

Jag vet att jag inte kan göra allt och det vill jag nog inte heller. Men jag hoppas kunna göra min del i att hjälpa patienter med deras medicinering.

Då kände jag mig stolt över att vara en blivande farmaceut.

Iriny Metry, studerande