Ny prismodell ska spara miljardbelopp

Jag var just och lyssnade på Sofia Wallströms presentation av apoteksutredningen, och kan inte låta bli att reflektera lite.

Fick också med mig ett ex av det tusensidiga delbetänkandet.

Känn på det förresten, tusensidigt delbetänkande. Remissinstanserna får fullt upp ett tag med att tröska igenom den Wallströmska luntan. Det ska bli spännande att själv steg för steg sätta mig in i de olika förslagen.

Ett första intryck är att det inte råder brist på nya förslag i utredningen, i det avseendet har Sofia Wallström inte varit feg. Förslagen i morgonens sammanfattning på DN Debatt var bara en marginell delmängd i form av det medialt mest aktuella.

Här är det lite av det andra:

Ny prismodell för receptläkemedel utan generisk konkurrens. Dessa läkemedel, som ju redan är en fraktion av läkemedelssortimentet, ska nu delas in i tre grupper beroende på hur lång tid som förflutit sedan introduktionen (0-5 år, 6-10 år och över 10 år).

För grupp 1 ska dagens värdebaserade prissättning gälla, för grupp två internationella referenspriser och för grupp tre ett ytterligare ”åtskruvat” referensprissystem.

Utöver detta öppnar utredningen som många förväntat för direktöverenskommelser mellan landsting och tillverkare i den så kallade gråzonen (öppenvårdsläkemedel som egentligen är sjukhuspreparat, exempelvis TNF-hämmare och MS-medel). Ingen överraskning för uppmärksamma Svensk Farmaci-läsare.

Besparingar, var ordet. Läkemedelsindustrin lär inte ropa hurra.

Övergripande kan sägas att utredningen är landstingsvänlig och väldigt inriktad på att spara. 2,4 miljarder beräknas sparas på årsbasis.

Jag säger inte att det är fel – valuta för skattepengar är viktigt.

Men efter att generisk substitution och TLV:s nit under många år pressat läkemedelspriserna kan man undra lite över den enorma ivern att spara ännu mer på just läkemedel.

Kostnadsutvecklingen skenar ju inte direkt längre.

Men Wallström tycker sig ha hittat ett segment där det är motiverat att krama ur mer – de relativt sett äldre receptbelagda läkemedlen vars patent ännu inte gått ut.

Kanske är det vettigt. Men hur reagerar läkemedelsindustrin på denna sparnit? Den svenska marknaden riskerar att uppfattas som allt mindre attraktiv.

Kostnadspressade marknader som Norge tycks idag uppleva större problem än Sverige när det gäller det globalt växande problemet läkemedelsbrist. Men hur blir det i Sverige framöver?

Men man kan också snabbt konstatera att det föreslagna systemet gör en redan svåröverskådlig prismodell ännu mer komplicerad.

Enkelhet och överskådlighet borde kanske tillmätas ett större egenvärde.

Jag hoppas att jag slipper förklara den svenska prismodellen för utländska kollegor framöver.

Bagatellgräns. Läkemedel med begränsad förväntad omsättning föreslås få en gräddfil till subvention – TLV slipper värdera deras kostnadseffektivitet.

Manövern avlastar TLV en hel del. Men – man kan lite provokativt undra om dessa frigjorda mantimmar inte måste tas i anspråk för att administrera den nya, krångligare prismodellen…

Inga åtgärder som gynnar apotekens affärsvillkor. Tvärtom minskar apotekens intäkter per automatik via den åtskruvade kostnadspressen.

Det vägs i och för sig, på ett ungefär, upp av att apoteken får förhandlingsrätt inom det relativt lilla segmentet icke utbytbara generika.

Ett mycket litet köttben till apoteksnäringen, som ju hade hoppats på prisförhandlingsrätt på generika.

Som vi skrev häromveckan spår konsultbyrån AT Kearney i en aktuell rapport en svensk apoteksdöd de närmaste åren. De dåliga marknadsvillkoren spås minska antalet apotek i Sverige med 10 procent fram till 2016.

Men i Wallströms utredning finns alltså inte mycket som gynnar apoteken.

Inget som ändrar på strukturfelet att det inte går att tjäna pengar i kärnverksamheten receptbelagda läkemedel, vilket raskt driver apoteken åt detaljhandelshållet.

Däremot ställs många nya krav på apoteken, särskilt med koppling till tillhandahållandet och 24-regeln. Wallström vill till och med införa möjligheter till sanktioner mot apotek som inte följer generikareglerna. Det tycker jag är magstarkt. Apoteken är ju ofta tillverkarnas och grossisternas gisslan i den här frågan, med liten möjlighet till påverkan.

Sofia Wallström har ändå tagit fasta på kritiken mot det nuvarande generikasystemet, det märktes under presentationen.

En dellösning som föreslås är att farmacevter på apotek ska få bättre möjligheter att låta patienter behålla tidigare expedierade läkemedelfabrikat (ett förslag som, kan tyckas, inte riktigt hänger ihop med möjligheten till sanktioner).

Det här är bra i teorin – men för mig känns det lite som en papperskonstruktion med moment 22-varning.

Det är ju ganska osannolikt att det ursprungligen expedierade fabrikatet finns inne på apoteket. Apoteken måste ju i normalfallet följa TLV:s regler (annars kan det bli sanktioner…) och rimligen lagerhålls i första hand periodens vara.

Att beställa hem det ursprungliga går ju bra – men då får kunden vänta. Då blir det, trots allt, säkert enklare att lämna ut nya periodens vara…

Det här blev lite gnälligt, det finns säkert många analyser och förslag i utredningen som är gedigna och bra. Svensk Farmaci återkommer med mer om utredningsförslagen och deras konsekvenser nästa vecka.

Visa det här på