Viktigt att fortsätta kämpa

Sommaren lider sakta mot sitt slut. I dessa semestertider har jag i väntan på min apotekarlegitimation varit i ett slags mittemellan land. Varken student eller legitimerad apotekare. Varken CSN-bidrag eller lön…

I mitt senaste inlägg skrev jag om en student som lyckats förhandla sig till en praktiklön. Det imponerade på mig och allt sedan dess har jag undrat om det fanns fler studenter som också hade lyckats med detta?

Enligt mig innehöll inte kursutvärderingen om apotekspraktiken frågor som i tillräcklig utsträckning berörde hur vi studenter upplevt vår praktik.

Jag var nyfiken och ville veta. Därför satte jag mig ner och skrev ihop en enkät med stöd av några kursare. Tanken var att enkäten skulle skapa en bild av åsikterna kring praktiken. Enkäten skickades ut till de 79 studenter som listats för apotekspraktiken från Göteborgs Universitet. Enkäten summeras här.

Det glädjer mig att majoritet av de svarande varit så pass nöjda med sin praktikplats att de skulle rekommendera den för en annan student. Det är trots allt det allra bästa betyg en praktikplats kan få! Ett flertal av de svarande studenterna berömmer dessutom sina handledare och nämner engagerade samt hjälpsamma kollegor.

Men 14 studenter, eller 25 % av de svarande, valde att inte rekommenderat sitt praktikapotek vilket vittnar om stora brister. I den här undersökningen är de bakomliggande orsakerna svåra att kartlägga för varje enskilt fall. Men en enkel åtgärd i samtliga fall skulle enligt mig vara att utesluta berörda praktikapotek från att ta emot fler apotekarstudenter.

När praktiklönen avskaffades sades det att studenterna inte skulle räknas in i den dagliga driften. Trots det hade 96,4 % av de svarande känt sig som en resurs för apoteket. Jag är också en av dem.

Att vara en resurs behöver inte betyda att man som student känt sig utnyttjad men i rådande omständigheter har man varit en ekonomisk fördel för apoteket. En student påpekade till exempel att apoteket inte tog in någon sommarvikarie för att täcka upp för semestrarna i juli månad under hans/hennes praktik.

Vidare, vad kan man som student göra för att inte bli utnyttjade under praktiken genom till exempel ofrivillig schemaläggning? En student skriver: ”Chefen var lite lurig emellanåt och försökte schemalägga mig, men jag och min handledare förhandlade fram att jag skulle få betalt under de timmar jag behövdes på schemat och det var inget problem med chefen.”

Ovanstående lösningen är fantastisk, men den förutsätter att studenten får stöd av handledaren vilket inte var en självklarhet i alla fall.

Värt att nämna är även de 14 studenter, eller 25 procent av de svarande, som inte fick disponera sin inläsningstid enligt egna önskemål. En student skriver: ”Jag fick inte disponera min pluggtid som jag ville, utan den skulle tas mellan 9-11 på morgonen för att det passade dem bäst.”

Passade vem bäst? Apoteket eller? Det väcker återigen frågan, ska vi vara en resurs eller ska vi få vara studenter?

Jag är nöjd med deltagandet i den här enkäten. Hela 47 av de 56 svarande valde att lämna en skriftlig kommentar med blandat innehåll. Feedbacken rörande enkäten har över lag varit positiv även om någon tyckte att enkäten hade en otydlig avsändare.

Hela 56 av 79 studenter valde att slutföra enkäten. Vilka är de som valde att inte svara och vad tyckte de om sin praktik? Det kommer vi inte få veta men förhoppningsvis var de nöjda över sin praktik.

Slutligen, enkäten belyser en del problem. Ska man verkligen behöva ta ett banklån för att ha råd att finansiera sin apotekspraktik? Eller jobba extra på ett annat apotek som tekniker? Vad kan vi göra åt att apotekskedjorna erbjuder så olika ersättning för fördyrande omkostnader?

Även om mina kursare och jag precis är i färd med att ta det stora steget ut i arbetslivet, så hoppas jag att apotekarstudenter kommer att fortsätta engagera sig kring praktikfrågan.

Det är ingen annan som kommer att göra det åt er – so fight for your rights!

Visa det här på