Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

En utredning som värnar
om farmaceutisk kompetens

13 mars 2017
BLOGG: Äntligen kom den – den farmaceutvänliga apoteksutredningen. Förra veckans opus på 1004 sidor är den senaste i en lång rad SOU-tegelstenar på apoteksområdet – men den första som på riktigt ställer farmaceuten i centrum.

När den senaste apoteksutredningen tillsattes 2015 uttryckte jag en viss skepsis. Flera av kommittédirektiven berörde frågor, exempelvis apotekstäckningen i glesbygd, som redan hade adresserats.

När den ändå blev av borde den motivera sin existens genom att få saker att verkligen hända på apoteksområdet, tänkte jag.

Saker i riktningen bättre läkemedelsanvändning.

Om jag minns rätt kände jag mig rätt luttrad efter en omreglering med ensidigt marknadsfokus, avstannade försök med strukturerade samtal på apotek och en rad andra utredningar som aldrig sett någon större utvecklingspotential i vårdkedjan hos farmaceutkåren eller apoteken.

Jag såg helt enkelt inte utredningen med farmaceutisk kompetens i fokus framför mig.

Men nu är den här – och det är riktigt positivt.

Den första delen, en översyn av apoteksmarknaden, känns inte oumbärlig och överlappar till viss del apoteksbranschens branschrapporter. Det är strax därpå som det börjar bli spännande. Under rubriken ”Kvalitet och säkerhet på apotek” föreslås först att apotekens grunduppdrag och huvuduppgifter förtydligas.

Det hade vi förväntat oss, men utredningen stannar inte där. Man väljer att, i linje med vad Sveriges Farmaceuter drivit, styra upp regleringen av apotekspersonalens rådgivning.

Apotekens kunder förväntar sig i regel att möta en farmaceut vid receptdisken, och tror säkert oftast att de också gör det.

Men så är inte nödvändigtvis fallet idag.

I egenvården är det inte heller reglerat vem som får ge råd om läkemedel.

Det har varit mycket debatt kring kommersialisering och sortimentsglidning på apoteken efter omregleringen. Men den äldre problematiken kring läkemedelsrådgivning är egentligen en märkligare ordning – om än mindre synlig.

Utredningen har identifierat det här problemet och förslagen, som lär sätta viss press på branschen, har potential att höja kvaliteten i rådgivningen.

Kravet på farmaceut i hela receptkedjan – med ett viktigt undantag för framplockning av varor – kan orsaka logistiska krumbukter.

På många apotek är apotekstekniker med receptbehörighet idag oumbärliga och fullt kompetenta att sköta delar av receptkedjan. På andra håll är det inte så. De här förslagen kan upplevas onödiga och missriktade på den första kategorin apotek. Särskilt i dagens situation med skriande farmaceutbrist på många håll i landet.

Men samtidigt – tar man aldrig några kliv så händer heller inget. Apoteken ges i förslaget gott om tid för att ställa om rutiner eller rekrytera.

I långa loppet är de här förslagen bra för patienterna, som kan vara trygga i att de hela vägen får hjälp av en person med djup läkemedelskunskap vid receptdisken.

Förändringen lär kosta en del och min gissning är att det här förslaget – till skillnad från de flesta andra – röner mer högljudda protester från apoteksaktörerna i remissrundan än vad som hörts hittills. Jag hoppas att regeringen inte viker ned sig utan låter förslaget finnas med i propositionen.

Att kraven på den läkemedelsansvarige, LMA, förstärks är också ett klokt förslag liksom forskningsmedel till samhällsfarmaci. LMA-rollen har inte fullt ut fungerat för att säkerställa kvalitet och säkerhet på apoteken. Yrkeserfarenhet föreslås nu krävas för alla nya LMA, plus en genomgången LMA-utbildning. Dessutom föreslås krav på att LMA får inflytande på verksamhetens organisation.

Utredningen stannar dock inte vid ett tydligare uppdrag och skärpta regler för rådgivning och LMA.

Som kronan på verket föreslås TLV utifrån fyra tydliga kriterier utforma och utvärdera en farmaceutisk tjänst. Intressant nog anser utredningen att den tjänst som Läkemedelsverket testade häromåret, strukturerade samtal på astma/kol-området, inte kan komma ifråga eftersom den bör omfattas av apotekens grunduppdrag.

Utredningen vill göra en nystart – och bättre sent än aldrig. Kommer en utvärderad tjänst igång så är det inte bara positivt för professionsutvecklingen, utan även i högsta grad för patienterna. Ett av de ursprungliga målen med omregleringen var att förbättra patienternas läkemedelsanvändning. Det här förslaget ger den nuvarande regeringen chansen att kunna påstå att de till skillnad från den förra fixade det målet – trots att man inte ens ville omreglera.

Sveriges Farmaceuter har lobbat hårt i frågan om tjänster och lagt ett konkret förslag till utredningen. Blir en samhällsfinansierad tjänst i slutändan verklighet är det en triumf, även om man kan tycka att allt detta tagit onödigt lång tid.

Ett önskemål är att regeringskansliet kunde föregå propositionen och sätta igång TLV på uppgiften – något som myndigheten själv efterlyst – i ett tidigare skede.

Sveriges Farmaceuter är den aktör som kanske har allra störst anledning att vara belåten med de samlade förslagen. Ordförande Kristina Billbergs erfarenhet från apoteksgolvet och terrierlika lobbyarbete ska inte underskattas i processen. Att en klarsynt apotekare, Anna Montgomery, hade en nyckelroll på utredningskansliet var säkert också viktigt.

Äntligen har vi fått en utredning som ser farmaceutens potential. Låt oss hoppas att förslagen blir verklighet.

Nils Bergeå Nygren

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Linda S

    ”Apoteken ges i förslaget gott om tid för att ställa om rutiner eller rekrytera”. Gott om tid? Knappt 3 år… För det första – på många håll i landet så finns det inte tillräckligt med farmaceuter och kommer inte finnas inom 3 år heller. För det andra – ska man göra massor av tekniker arbetslösa? Alla de recepttekniker som finns idag, och som gör ett riktigt bra jobb, var ska de bli av sen? För ingen tror väl att det finns utrymme för dem i egenvården. Ska det vara bara farmaceuter i receptkedjan så måste farmaceuterna jobba i egenvården också, det går inte att ha enbart tekniker i egenvården och enbart farmaceuter bakom receptdisken. Alla de kvinnor och män som lagt 1,5 år, ofta med studielån, på teknikerutbildningen, ska de kastas ut i kylan om mindre än tre år? Det fattar väl en barnunge att det här förslaget är åt skogen. Varför inte istället göra oanmälda kontroller på apoteken och ställa krav på att apoteken inte använder tekniker istället för farmaceut, utan som ett komplement till farmaceut. Ansvarsfulla apotekschefer ser till att det fungerar på bästa sätt i samarbetet mellan farmaceut och tekniker. Att det finns oansvariga apotekschefer ska väl inte teknikerna behöva lida för.

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Vilket är ditt intryck av den nya apoteksutredningen?

Visa resultat

Loading ... Loading ...