Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

”Avprofessionaliseringen av apotekaryrket är en myt”

7 februari 2017
BLOGG: Dagens apotekare på apotek har aldrig tidigare varit bättre rustade för att tillhandahålla lösningar på läkemedelsproblem. Att yrket krävde större skicklighet förr är en myt, skriver farmacie doktor Anders Cronlund.

Det påstås av och till att det har skett en ”avprofessionalisering” eller ”deprofessionalisering” av apotekaryrket, mer bestämt apoteksapotekarnas arbete.

Påståendet låter påskina att till skillnad mot förr så bidrar dessa apotekare inte mycket till läkemedelsområdet, de har reducerats till expediter.

Det är fel.

Däremot har det, liksom för många yrken – läkare, advokater – skett en avprofessionalisering i ordets ursprungliga betydelse. De som tidigare benämndes professioner hade förr stort inflytande över sin kårs villkor, inriktning och utbildning. Men genom statens tillväxt under andra halvan av 1900-talet kom denna egenmakt att flyttas till myndigheters regel- och rekommendationsflora. Det är dock inte detta förhållande som avses när dagens apotekare jämförs med äldre tiders.

Men vad var det som var så professionellt, i betydelsen skickligt, förr?

Att räkna dagskassan eller sätta in nya blad i apotekstaxan?

Att övervaka personalens läkemedelsframställning efter etablerade handböcker?

Mest rutiner.

Ett betydelsefullt undantag utgjordes av de apotekare, som var engagerade i den så kallade ACO-rörelsen. Denna utformade nya beredningar, standardiserade och rationaliserade apotekens tillverkning samt dokumenterade och höjde kvalitén på produkterna. Apotekarexamen ansågs inte längre räcka som garanti för produkternas kvalitet.

Mycket har genom åren skrivits både i Sverige och internationellt om apotekarnas yrkesroll.

2012 publicerades till exempel en D-uppsats vid Farmaceutiska fakulteten med intervjuer av 14 apotekare under rubriken ”Apotekare – behövs vi på apotek?”.

De flesta upplevde sig överkvalificerade och såg fram mot att nya tjänster som viss förskrivningsrätt och läkemedelsgenomgångar skulle höja yrkets status. Det är möjligt att utvecklingen kan gå åt det hållet, men det är dåligt för självkänslan att bara hoppas på framtiden. Det är bättre att i första hand utveckla och förbättra befintliga tjänster än att vänta på myndigheters ovissa beslut.

Dagens apotekare har betydligt större ansvar och erbjuder mer kvalificerade tjänster än gårdagens. Biverkningar var ingen stor sak på gamla apotek och inte heller dosering i många fall. En eller ett par skedar Vitatonin spelade ingen roll och samma sak gällde andra overksamma läkemedel.

Kontraindikationer fanns några klassiska, men flertalet var okända liksom miljökonsekvenser av olika produkter. Dagens apotekare måste behärska hela detta spektrum liksom att reagera på irrelevant förskrivning av beroendeframkallande medel och läkemedel till äldre.

Länge var apotekens läkemedelsinformation till allmänheten rudimentär och av teknisk art. Inte förrän 1984 fick apoteken laglig skyldighet att lämna patientinformation. Sedan dess har kundernas egna kunskaper ökat genom FASS och internet, vilket kräver mer kunskaper av apotekspersonalen, främst apotekarna.

Informationsrollen är komplicerad och dess resultat ofta svåra att visa. Det förhållandet är inget specifikt för läkemedelsinformationen.

Apoteksapotekarna aldrig tidigare varit bättre rustade att kunna tillhandahålla lösningar på uppkomna läkemedelsproblem. Det är att vara professionell i dagens betydelse av ordet.

Sträck på er.

Anders Cronlund

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Apotekare pensionerad

    Jag ser apoteksapotekarna idag, som ett yrke i kris och som kan ge stora avhopp framöver. Orsaken är att en apoteksapotekare bara tjänar 20 % mer än medelinkomsttagarens 30000 kr/mån. Skall ständigt vara alert för att inte göra fel. Dålig intellektuell stimulans av kollegor. Ofta ensam apotekare på apoteket. Dålig trivsel. Enväldigt huvudkontor. Värst är den dåliga lönen, som gör det intressant att byta bana. Jag skulle aldrig vilja bli apoteksapotekare idag. Det enda positiva är att diskutera med kunderna. Annars ett värdelöst yrke. Det är bättre att byta ner sig rejält och ha läkemedel, som hobby och intresse på fritiden. Jag skulle byta bana pga av mitt läkemedelsintresse och inte för jag är ointresserad av det. Apoteken förstör läkemedelsintresset och ens personliga utveckling.

  • Claes Jagensjö

    Angående påståendet som ”Apotekare pensionerad” gör nedan om en medelinkomsten i Sverige på 30.000:- i månaden så är den felaktig. Efter kontroll i SCB:s databas för 2015 så var medelinkomsten i månaden i Sverige i åldersgruppen 20-64 år 25.800:- och medianinkomsten strax under 25.000:-. Däremot håller jag med om att lönenivåerna för apotekare och även receptarier på apotek är alldeles för låga.
    Se vidare om löner på: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/

  • Apotekare pensionerad

    Jaså, man får lite mer ändå, men återbetalningsbeloppet till 5 års studielån borde subtraheras från lönen om man skall jämföra med alla andra. Men det är dåliga löner ändå jämfört med förr. T.ex på 30-40 talet tjänade en apotekare, som var innehavare mer än överläkare och det var helt riskfritt och ingen konkurrens. Länge borgade droghandeln för inköp av apotekets lager för innehavare, medan idag vill man ha förskott. I början av 70-talet var begynnelselönen för apotekare 3300 kr och man kunde som förste man på ett större apotek komma upp i 11000 kr/månad om jag minns rätt. På den tiden ökade lönen med åldern medan idag finns godtyckliga ”seniltetsavdrag” för äldre apotekare. Antagligen för att de inte kan byta jobb i den åldern.

  • Ranitidin

    Man kan vara utrustad till att kolonisera Mars men i själva verket består jobbet av att hämta rätt medicin, kolla snabbt att något inte är helt fel och sätta på lappen. De allra flesta kunder vill bara hämta sina mediciner och slippa föreläsningar. Man pratar om kvalitet men det är endast kassan och kötider som räknas. Sträck på er? Pa grund av vad? För att man är utbildad? Jag håller med att hopp om framiden hjälper inte i nuet, men de gör inte heller toma fraser byggda på pseudoragument.

  • Lärare

    Som nästan generationskamrat med Anders anser jag att vi var betydligt bättre rustade förr.Det var massor av kemi och galenik och lite farmakologi. Mängder av telefonreceptsträning till det och inlärning av alla blanketter som fanns (=socialfarmaci). Men det var ju det man gjorde på apotek, tog emot recept, tillverkade extempore, skötte om lagret av droger och kemikalier, gjorde uppvägningar och kvalitetskontroll. Och skrev etiketter, ibland med tredubbla kopior. utbildningen var anpassad till yrket. Receptarierna var enormt duktiga på kemi.
    I början av monopoltiden fanns det vissa ambitioner för professionens utveckling, varje enhet behövde ju inte vara vinstgivande, man kunde testa. Men dessa ambitioner dog sotdöden i mitten av 90-talet.
    Idag vet vi inte vad vi utbildar, vilket mål vi ska sträva mot, resultatet är en Power-point-utantill-utbildning i värsta fall. Det är svårt, eller omöjligt, att relatera utbildningen till yrket. Studenterna lär sig bara teori, i massor. Men de har svårt att tillämpa dessa faktakunskaper och det är mycket svårt att ge dem riktiga exempel som de kan använda för att tillämpa teorin. dessutom är det för många studenter, med för dåliga gymnasiekunskaper och för få kvalificerade lärare som har engagemanget. Det lönar sig nämligen inte,det är forskning som räknas.

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Vilken av dessa kandidatstäder anser du mest lämplig för EMA:s nya säte?

Visa resultat

Loading ... Loading ...