Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Konflikt med läkare kan ligga bakom eftersläpning

11 september 2017
En åsiktkonflikt mellan läkare och farmaceuter är ett skäl till att Västra Götalandsregionen har halkat efter inom klinisk farmaci.

I en serie artiklar belyser Svensk Farmaci varför Västra Götalandsregionen har hamnat på efterkälken inom klinisk farmaci.

Ett möjligt skäl är en åsiktskonflikt mellan farmaceuter och läkare som länge grott.

År 2014 skrev tre Göteborgsbaserade läkare en artikel i Läkartidningen med rubriken ”Läkemedelsgenomgångar är en läkaruppgift”. I texten, som väckte mycket uppmärksamhet, förklarade de tre utförligt varför de anser att apotekare inte bör delta i läkemedelsgenomgångar.

”När farmaceuter eller apotekare involveras i läkemedelsgenomgångarna innebär det merarbete för läkaren i form av rapportering och dokumentation”, skrev de.

De framhöll att det kan ge dubbla budskap till patienten i de fall där läkaren och farmaceuten tycker olika, vilket kan minska följsamheten. Det är också läkaren som är ansvarig för läkemedelsgenomgången, påpekade de.

Två av de tre läkarna, som vid tidpunkten båda var knutna till Sahlgrenska universitetssjukhusets läkemedelsenhet, arbetar inte kvar i regionen längre.

Susanna Wallerstedt, klinisk farmakolog och förstaförfattare till artikeln, arbetar däremot fortfarande i regionen. Bland annat undervisar hon på apotekarprogrammet på Sahlgrenska akademin.

Svensk Farmaci ställde några frågor till henne via mail. Här följer frågorna och svaren.

Ni skriver i Läkartidningen att det innebär merarbete för läkare i form av rapportering och dokumentation när farmaceuter involveras i läkemedelsgenomgångar. Kan du också se att det tillför något att få med den expertis som farmaceuter har om läkemedel i läkemedelsgenomgången?

”Vi nämner i artikeln från 2014 att det inte kan råda något tvivel om att personer med farmaceutisk kompetens kan göra nytta i vården men ifrågasätter, baserat på aktuell forskning i fältet, om rutinmässiga läkemedelsgenomgångar är ett bra sätt att tillvarata denna kompetens. För att vidga perspektivet i frågan finns det, enligt vår bedömning, inte heller vetenskapligt stöd att blanda in kliniska farmakologer i rutinmässiga läkemedelsgenomgångar.”

Ni skriver också att det blir extra stor dokumentationsbörda när läkaren inte bedömer åtgärdsförslag som lämpliga. Men är det inte viktigt att olika åsikter kommer fram för att kunna upptäcka fel eller ickeoptimala behandlingar?

”Se svar ovan.”

Du är ansvarig för kursen i grundläggande farmakoterapi för apotekare i Göteborg. Hur förhåller du dig till klinisk farmaci och farmaceuter som deltar i läkemedelsgenomgångar när du utbildar apotekare?

”Att utbilda blivande apotekare i farmakoterapi utgör en rolig, viktig och stimulerande uppgift. Som akademisk lärare, med ansvar för den kurs som ska ge studenterna grundläggande kunskaper i farmakoterapi, är mitt fokus att utforma en kurs av hög kvalitet och relevans.”

Varför tror du att det finns färre kliniska farmaceuter i Västra Götalandsregionen än i övriga Sverige?

”Vet inte, detta kan nog endast beslutsfattare i de olika regionerna/landstingen svara på.”

I andra regioner verkar det ändå finnas en vilja att utöka satsningarna på farmaceuter som gör läkemedelsgenomgångar. Varför skulle det inte vara rätt väg att gå i Västra Götaland?

”Se svar ovan.”

Flera personer som Svensk Farmaci talar med i regionen framhåller att kritiken från läkarhåll, som tydliggjordes i artikeln i Läkartidningen, är en avgörande faktor till varför utvecklingen inom klinisk farmaci gått långsamt i Västsverige. Samma personer anser att den skeptiska inställningen från läkare inte längre är lika stark i regionen och att det är ett skäl till att farmaceuter på sista tiden har blivit mer delaktiga i läkemedelsgenomgångar också i Västra götalandsregionen.

Här, här och här kan du läsa fler av våra artiklar om klinisk farmaci i Västsverige. I Svensk Farmaci nummer 3, 2017, finns samtliga våra artiklar i ämnet.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Ranitidin

    Det där är ingen konflikt, konflikt förutsätter att båda sidor har åtminståne lite makt. Farmaceuter kan dunka sig i ryggen på kongresser, skiva vad de vill i tidningar, tro vad de vill, men när läkarna har sagt sitt får de bara satta sig åt sidan och vänta tills stora pojkar har ändrat sig.

  • Jojjen

    Tramsig kommentar. Så var det kanske för 30 år sedan. Många apotekare har idag en viktig och allt mer etablerad roll i sjukvården och arbetar i nära samarbete med t ex läkare. Konflikter av den typ som den här artikeln handlar om blir allt mer ovanliga.

  • Ranitidin

    Det är kanske det största problemet med farmaceuter, att de vägrar erkänna hur verkligheten ser ut.

  • Adam

    Läkarna har mycket att dokumentera i sin vardag, det håller jag med om (försäkringskassa, remisser osv). Men, vad det gäller läkemedel så är min uppfattning att man dokumenterar för lite. Så att dokumentationen skulle öka är sant, men det beror på att man idag är dåliga på att dokumentera målsättning med behandlingen, plan för hur och när uppföljning ska ske, och själva uppföljningen i sig. Detta gör det extra besvärligt när kontinuiteten är låg, patienten kan få olika läkare vid varje besök. Läkarna får gissa hur sina tidigare kollegor tänkt. Så skyll inte ökad dokumentation på läkemedelsgenomgångar bara för att sådant som ska göras inte görs.