Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Att sälja placebo

17 september 2014
BLOGG: Merförsäljning är en viktig uppgift för farmaceuter på apotek idag. Men är det etiskt att sälja placebo till en kund? Etikrådet problematiserar och ger vägledning.

Att sälja – och merförsälja – produkter är numera en stor del av apoteksfarmaceutens vardag.

Men då farmaceuten arbetar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, så borde det väl också betyda att vi även ska sälja på samma premisser som den etiska riktlinjen 5 utgör. Det vill säga att vi som farmaceuter arbetar – och säljer – i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men är det då fel att sälja placebo till kunden? Fel att sälja något som tillför liten farmakologisk nytta?

När det gäller produkter så är det främst inte nagellack, smink och duschkräm som avses i detta sammanhang, utan de produkter som gör apoteken specifikt till ett apotek. Alltså läkemedel.

Det är ju läkemedel som vi apotekare och receptarier kan. Och som kunderna kommer till oss för att få rådgivning om.

Men hur ska vi göra med de kunder som kommer in på apoteket, hostiga och hängiga? Som också har slem i halsen och som snabbt vill bli av med sina symtom.

Är det nu som vi ska arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet – och helt enkelt inte sälja receptfria slemlösande läkemedel? För de här läkemedlen är inte bättre än placebo. Inte bättre än lite varmt te med honung i. Ska vi kanske strunta i att sälja en ask med C-vitamin också? Kunde lär ju bli frisk minst lika fort genom att käka någon apelsin istället.

Eller är det kanske nu som vi ska tillåta oss att sälja placebo- och rekommendera kunden receptfri slemlösande läkemedel. Kunden kommer ju ändå att förr eller senare bli av med sin hosta. Och placeboeffekten träder förhoppningsvis snabbt in. Apoteket tjänar ju dessutom pengar vid en försäljning. Och en C-vitamin brusar ju så härligt när man lägger den i ett glas med vatten. Bara att lyssna till bruset kan man lätt bli lite piggare av.

För att ta ställning till om det är fel eller ej att sälja placebo så måste man fundera till vilken grad vi som apotekspersonal styr kundens val av inköp. Är det kunden själv som efterfrågat till exempel slemlösande medel, och nu står och väljer mellan en rad olika medel, så är det möjligen ett riktigt agerande att hjälpa kunden att välja. Och kunden vill ju ha något. Då är det ok att frångå vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi gör ju ändå gott för kunden genom att sälja placebo. Eller?

Om vi däremot börjar styra kunden till att konsumera något som tillför liten farmakologisk nytta bara för att vi har ett visst budgetmål, ja då är inte ens placeboeffekten motiverad. Då säljer vi varken i enlighet med beprövad erfarenhet, eller gör gott för kunden. Då följer vi inte heller någon av de etiska riktlinjerna.

Kunden ska förstås aldrig bli lurad att köpa ett preparat som har liten farmakologisk nytta. Men frågan är hur vi väljer att informera kunden om preparatets farmakologiska nytta – eller avsaknad av sådan. Ska vi säga att preparatet möjligtvis skulle kunna göra nytta? Eller att man kan pröva sig fram och se om preparatet hjälper? Gränsdragningen i retoriken är hårfin för vad som är etiskt riktigt.

Men vare sig vi vill eller inte kommer vi att träffa på kunder som vill köpa preparat med liten, eller ingen, farmakologisk nytta. Både i egenvården och i recepturen.

För en vacker dag står vi där på apoteket och lämnar ut placebo på recept. Homeopatiska läkemedel får vi väl ändå räkna som en ovetenskaplig behandlingsmetod. Och om den cancersjuke kunden fått Iscador förskrivet av sin läkare så är förmodligen kunden inställd på att få en bättre livskvalitet av detta preparat. Och då vore det etiskt fel av oss att påtala att effekten av homeopati är att betrakta som placeboeffekt. Åtminstone inför kunden.

Homeopatika utgör knappast vetenskap. Och det där med beprövad erfarenhet gäller inte heller. För även om fler patienter överlevde homeopatisk behandling, vid bland annat lunginflammation, än av konventionell behandling under 1800-talet så får man komma ihåg att på den tiden var standardterapi vanligen åderlåtning. Dåtidens vetenskap.

Nutidens vetenskap ser emellertid annorlunda ut. Ändå brottas vi ute på apoteken med etiska dilemman att sälja produkter som möjligen inte ligger inom ramarna för vad vi borde sälja enligt vetenskapens premisser.

Det är möjligt att man om hundra år kommer skratta åt nutidens syn på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det gör inget – det är idag, nu, som vi jobbar utefter vad dagens forskningsresultat visar.

Det vi däremot inte vill att framtidens forskare ska skratta åt är att vi farmaceuter valde att inte arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Så låt oss tänka efter en gång extra, när vi överväger att sälja placebo till en kund.

Etikrådet

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Stefan

    Bra inägg!

  • Anna

    Klokt! Något som alla farmaceuter på apotek borde läsa och begrunda!

  • HaPh

    Mycket bra inlägg – farmaceuter är utbildad för att arbetar med läkemedel. Att dagens samhälle kräver att farmaceuter ska kunna sälja andra produkter är egentligen oerhört befängt!
    Men vad beror detta på? Jo, förmodligen ekonomin som i så många andra affärsmodeller. Även om staten avreglerade apoteksmonopolet så är den statligt styrd till 80%, detta betyder att apoteken måste överleva via försäljning av andra produkter, så som smink och ”placebo” produkter. Det lilla 20% som kan apoteken faktiskt kan påverkar för att ökar sin lönsamhet! Lönsamhet i sin tur behövs för att bedriva en verksamhet så som årlig ökning av lön till farmaceuter/apotekstekniker (för det begär ju vi inför varje årssamtal!), inköp av läkemedel och andra produkter, hyra ect..
    Istället för att skylla problemet på apoteken borde man rikta sig på det som orsakar problemet, staten och myndigheter vars lagar/regler inte gör att apotekens fokus är riktad på läkemedel utan tvingar apoteken till en ekonomiskt tillväxt i form av försäljning av andra ”placebo” produkter.

  • Johan

    Intressant frågeställning. Men jag skulle vilja backa ett steg. Vem äger frågan om evidens och beprövad erfarenhet när det gäller läkemedel? Är det den enskilda farmacevten på apotek? Är det inte Läkemedelsverket eller EMEA som faktiskt godkänt läkemedlet en gång i tiden? Det gäller inte bara receptfria läkemedel utan även receptbelagda, tex acetylcystein. Bör inte myndigheterna ansvara för att avregistrera dessa läkemedel när det framkommer att de saknar effekt? Nu godkänner de iofs iscador och homeopatiska läkemedel… Alltså, borde inte debatten belysa det problemet, som även drabbar receptfria och receptbelagda läkemedel?

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Vilken av dessa kandidatstäder anser du mest lämplig för EMA:s nya säte?

Visa resultat

Loading ... Loading ...