Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

Svensk apoteksverksamhet
inte längre i frontlinjen

1 oktober 2013
Det bestående intrycket av den internationella farmaci-kongressen FIP på Irland för en månad sedan är att svensk apoteksverksamhet tappar mark till förmån för andra länder. Sverige har tidigare varit ett de länder som drivit utvecklingen starkast framåt, så är det inte längre.
Svensk Farmaci har tagit del av tre deltagares reflexioner en månad efter kongressen.

[Artikeln har uppdaterats 2013-10-01, 14:56]

FIP-kongressen i Dublin, Irland, för en månad sedan får bara lovord från de svenska deltagare som Svensk Farmaci talat med.

Alltifrån temat ”Den komplexa patienten” via seminarierna och arrangemangen till möjligheterna att mingla får toppbetyg.

Men en bild framträder tydligare än andra. Svensk apoteksverksamhet tappar mark i en internationell jämförelse.

– Sverige har varit enormt aktiva på FIP och nu syns vi knappt överhuvudtaget. Vi ligger inte i framkant vad gäller utvecklingen längre, säger Monica Hagman, tjänsteansvarig inom affärsutvecklingen på Apoteket AB.

Hon berättar om apotek i USA där man har diabetesmottagningar där apotekare ansvarar för diabetespatienter, kollar deras blodsockervärden och ser till att de får behandling enligt guidelines och får livsstilsråd.

Eller apotek som ger influensavaccinationer – det finns i USA, i Portugal och även på Irland där FIP-kongressen var.

– Våra apotek i Sverige är väldigt fina lokalmässigt, men i vissa länder har de klart mer utvecklad service än vad vi har, säger hon.

Även Kristina Niemi, förbundsdirektör på Sveriges Farmaceuter, gör en liknande reflexion.

Hon berättar om ett föredrag av en apotekare från Kroatien som var en ögonöppnare.

– I början av föredraget kändes det som att vi nog kan lära apotekarna i Kroatien mycket, men när föreläsaren var färdig var känslan istället att vi har mycket att lära av dem, säger hon.

Hon berättar att många länder har tagit till sig konceptet ”Good Pharmacy Practise”, GPP, och gjort det till verklighet på ett helt annat sätt än här i Sverige.

Tjänsten din personlige apotekare har införts och utvecklats och man har även infört andra farmaceutiska tjänster.

– Många länder har tagit jättestora kliv inom öppenvårdsfarmacin. Vi har suttit trygga i boet, vi har ju kunnat det här så länge och vi är duktiga. Nu har de hunnit ifatt oss och flera länder har gått om oss, säger Kristina Niemi.

– Det är klart att det finns länder som fortfarande har en brant uppförsbacke, men i många länder har man jobbat hårt och kommit långt i arbetet med att etablera apoteken som en självklar del i hälso- och sjukvården, säger hon.

Framtidens möjligheter till individualiserad behandling var en del i temat ”Den komplexa patienten”.

På kongressen handlade det både om nya tekniska landvinningar som pumpar med sensorer som känner av när läkemedelsdoseringen ska ske och om mer individualiserad behandling baserad på ålder, kön, kroppskonstitution och förstås genetik.

– Här måste vi förstå vad som kommer att hända för det är en enorm utveckling på gång kopplat till exempelvis farmakogenetik och genetik, säger Monica Hagman.

Kristina Niemi menar att detta framtidsscenario kan omdefiniera hela den farmaceutiska yrkesrollen.

– Det ger ju all anledning att verkligen fundera på vilken utveckling professionen ska ta? Var ska morgondagens receptarier och apotekare verka? Hur kommer deras arbetsfält se ut? Vad är det de måste kunna för att hantera framtiden? säger hon.

En annan framtidsfråga är möjligheten till samhällsfinansiering av farmaceutiska tjänster, något som har kommit ganska långt i USA, England, Kanada, Australien och Tyskland, men även Danmark ligger långt framme och har en uppbyggd struktur för finansiering av farmaceutiska tjänster både på nationell och lokal nivå.

Danmark presenterade även ett lite mer jordnära initiativ där konkurrerande privata apotek på en ort samarbetade för att kunna arrangera föreläsningar för kunderna om till exempel osteoporos, diabetes eller hypertoni.

– Skulle det vara möjligt i Sverige? Apoteksbranschen skulle ju må bra av att profilera sig lite mer som en kunskapsbransch än vad man gör idag. Skulle man kunna tänka sig att Hjärtat, Apoteket och Kronans Droghandel på en ort skulle bjuda in tillsammans? Kanske i framtiden, säger Monica Hagman.

I industrisektionen var det helt naturligt andra frågor som hamnade i fokus. Sini Eskola är Global regulatory affairs manager vid Astrazeneca i Mölndal och medlem i kommittén för industrifarmaceuter inom FIP och har bara goda minnen av kongressen.

– De sessioner som sektionen för industrifarmaceuter organiserade var väldigt populära och hade mycket intressant innehåll. Bland annat en session om ”Real world evidence”, där det medverkade ganska många svenskar, säger hon.

Hon var själv huvudansvarig för en heldags-session med namnet ”Industrial insides” där industrins olika roller presenterades för studenter och yrkesverksamma farmaceuter som funderar på att flytta över till industrin från apotek eller sjukhus.

Men det bästa av allt på FIP menar hon är möjligheten till internationellt nätverkande som ges.

– Att träffa folk från andra länder som man annars inte skulle kunna ha tillfälle att träffa och utbyta erfarenheter, det är det bästa, säger hon.

I temat i Svensk Farmaci nr 5-6 kan du läsa mer om FIP-kongressen.

Skrivet av: Fredrik Hedlund
För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Teladi

    Får lätt intrycket av artikeln att jobbet med att sälja och expediera läkemedel på apotek bara är förunnat
    de mest lågstående varelserna i farmacivärlden.
    ”Vi ligger efter” – vaddå? Inse att det är marknaden (kunder/patienter, sjukvård, etc) här hemma som ska styra vilka tjänster som ska tillhandahållas av farmacevterna – inte vad några s k farmaciföreträdare (d v s de intervjuade) personligen tycker borde vara farmacins idealvärld. Finns det ingen efterfrågan på drömvärldstjänsterna, bör nämnda företrädare raskt återgå till verkligheten och se till att denna verkligen fungerar. Annars är det väl lika bra att läkare- och farmaciutbildningarna slås ihop, så att Monica Hagman äntligen får hantera sina efterlängtade injektionssprutor.

  • Teladi

    Får lätt intrycket av artikeln att jobbet med att sälja och expediera läkemedel på apotek bara är förunnat
    de mest lågstående varelserna i farmacivärlden.
    ”Vi ligger efter” – vaddå? Inse att det är marknaden (kunder/patienter, sjukvård, etc) här hemma som ska styra vilka tjänster som ska tillhandahållas av farmacevterna – inte vad några s k farmaciföreträdare (d v s de intervjuade) personligen tycker borde vara farmacins idealvärld. Finns det ingen efterfrågan på drömvärldstjänsterna, bör nämnda företrädare raskt återgå till verkligheten och se till att denna verkligen fungerar. Annars är det väl lika bra att läkare- och farmaciutbildningarna slås ihop, så att Monica Hagman äntligen får hantera sina efterlängtade injektionssprutor.

  • Henrik Cam

    Ofta som man hör apoteksföreträdare lyfta fram diabetesmonitorering/hypertonimonitorering som något vi bör ha på svenska apotek. Jag är absolut inte övertygad om att detta passar svenska förhållanden där det finns diabetessk/ssk ganska väl tillgänliga som kan utföra jobbet mycket bättre.
    Vidare så tror jag inte på att en sådan utveckling är bra alls för professionen. Det blir snarare en deprofessionalisering av farmaceuter. Vi går helt klart in på andra professioners omårde (ssk), vilka har möjlighet att utföra dessa uppg. mycket bättre o mer konstnadseffektivt. Ska farmaceuter och apotek utföra ”restverksamhet” som för tillfället inte görs optimalt i resterande sjukvård? Eller ska vi utföra det vi har specialkompetens inom, alltså läkemedel? Som apoteksföreträdare bör man mycket hellre arbeta mot strukturerade LM-samtal och ev konsulttjänster med läkemedelsgenomgångar på boenden etc. Där saknas det motsvarande kompetens. Det är den vägen professionen bör ta, en REprofessionalisering av yrket genom mer avancerade tjänster kring läkemedel.

  • Henrik Cam

    Ofta som man hör apoteksföreträdare lyfta fram diabetesmonitorering/hypertonimonitorering som något vi bör ha på svenska apotek. Jag är absolut inte övertygad om att detta passar svenska förhållanden där det finns diabetessk/ssk ganska väl tillgänliga som kan utföra jobbet mycket bättre.
    Vidare så tror jag inte på att en sådan utveckling är bra alls för professionen. Det blir snarare en deprofessionalisering av farmaceuter. Vi går helt klart in på andra professioners omårde (ssk), vilka har möjlighet att utföra dessa uppg. mycket bättre o mer konstnadseffektivt. Ska farmaceuter och apotek utföra ”restverksamhet” som för tillfället inte görs optimalt i resterande sjukvård? Eller ska vi utföra det vi har specialkompetens inom, alltså läkemedel? Som apoteksföreträdare bör man mycket hellre arbeta mot strukturerade LM-samtal och ev konsulttjänster med läkemedelsgenomgångar på boenden etc. Där saknas det motsvarande kompetens. Det är den vägen professionen bör ta, en REprofessionalisering av yrket genom mer avancerade tjänster kring läkemedel.

  • Henrik Ehrenberg

    Det känns ju jättebra att professionen och apoteksaktörerna är överens om i vilken riktning apotekens utveckling ska gå. Man kan ju också mycket riktigt mellan raderna utläsa att frågan om huruvida apoteken i Sverige ska kunna utveckla sin roll i vårdkedjan är en fråga om finansiering. Där kan vi göra gemensamma ansträngningar för att få politiker och tjänstemän att förstå apotekens potential. Apoteksaktörernas bidrag i diskussionen är många, men här är ett försök att formulera apotekens potential: http://www.sverigesapoteksforening.se/apoteksbranchen/vitbok/

    En annan väldigt bra sak är ju att Monica Hagman i sin nya roll som chef inom sjukvården nu har alla möjligheter att göra verklighet av sina önskemål om utvecklingen för apoteken, genom att upphandla farmaceutiska tjänster eller se till att sådana hamnar inom ramen för vårdvalssystemet.

  • Henrik Ehrenberg

    Det känns ju jättebra att professionen och apoteksaktörerna är överens om i vilken riktning apotekens utveckling ska gå. Man kan ju också mycket riktigt mellan raderna utläsa att frågan om huruvida apoteken i Sverige ska kunna utveckla sin roll i vårdkedjan är en fråga om finansiering. Där kan vi göra gemensamma ansträngningar för att få politiker och tjänstemän att förstå apotekens potential. Apoteksaktörernas bidrag i diskussionen är många, men här är ett försök att formulera apotekens potential: http://www.sverigesapoteksforening.se/apoteksbranchen/vitbok/

    En annan väldigt bra sak är ju att Monica Hagman i sin nya roll som chef inom sjukvården nu har alla möjligheter att göra verklighet av sina önskemål om utvecklingen för apoteken, genom att upphandla farmaceutiska tjänster eller se till att sådana hamnar inom ramen för vårdvalssystemet.