mer för patientsäkerheten"" /> mer för patientsäkerheten"">

Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

”Regeringen borde gjort
mer för patientsäkerheten”

6 februari 2014
Regeringen kunde gjort mer för patientsäkerheten genom att anamma ett förslag i Sofia Wallströms utredning som hade gett apoteksfarmaceuter större handlingsmöjligheter. Besparingar tycks väga tyngre än patientsäkerhet, skriver Anne Hiselius och Monica Löfberg.

Agda, 85, skall opereras. Hon tar ett tiotal läkemedel regelbundet eftersom hon har diabetes, är hjärtsjuk och har värk.

Värken är värre än vanligt, och en hjälpsam distriktsläkare förskriver Alvedon, 665 mg.

Men Agda har även tidigare haft Alvedon på recept, som hon fått under namnen Pamol och Panodil. När den snälla doktorn skrev ut Alvedon 665, förstod Agda inte att det skulle ersätta de gamla värktabletterna.

Det visar sig också vid inskrivning på sjukhuset att Agda har kombinerat ordinationerna med receptfritt Reliv, som ett snällt barnbarn köpt på Pressbyrån. Det har hon tagit flera gånger per dygn.

Sammantaget löper Agda således en stor risk för allvarlig leverskada.

Farmaceuter på apotek och i andra delar av hälso- och sjukvården behöver fokusera på rätt saker. Vi behöver ge varje människa bra förutsättningar för säker läkemedelsanvändning.

Sofia Wallströms läkemedelsutredning innehöll genomtänkta förslag om hur öppenvårdsapotekens farmaceuter kan bidra till god säkerhet för personer med många läkemedel. Men nu har regeringen i tysthet rensat bort några förslag som skulle ha förbättrat patientsäkerheten.

Man verkar inte ha förstått vad som är viktigt.

Ett exempel handlar om generikabytet. Sofia Wallström ville underlätta för farmaceuter på apotek att låta patienten få samma läkemedel som expedierats tidigare med hänvisning till patientsäkerheten.

Det finns en stor poäng i att farmaceuter på öppenvårdsapotek kan se till att samma läkemedelsnamn expedieras vid alla årets expeditioner.

Men regeringen tog bort förslaget, bland annat av rädsla att minska besparingarna som generikasystemet ger.

Dagens möjlighet till apotekskryss ska förtydligas och lagfästas, exakt hur det blir är oklart. Enligt regeringen ska förutsättningen vara att man kan hänvisa till ”betydande olägenhet” för patienten. Men i regeringens förslag finns, till skillnad från i utredningen, inget uttalat syfte att utöka möjligheterna att motsätta sig utbyte.

Hur kan det vara viktigare att värna om besparingar än om patientsäkerheten?

Kanske blir det i slutändan inga större förändringar från idag när det gäller apotekens befogenheter att avvärja byte. Men regeringen har missat en chans att förbättra genom att göra verklighet av ett bra utredningsförslag, missat en chans att visa att man menar allvar med talet om att värna patientsäkerheten.

Att låta apotekspersonalen registrera varför man inte byter ett läkemedel för en viss individ är rimligt, förutsatt att det finns IT-mässiga möjligheter att klara det.

Men det är helt olämpligt att, som regeringen vill, hota apoteken med ekonomiska sanktioner om man inte följer generikasystemet.

Utgångspunkten måste i stället vara att skapa förutsättningar för apotekspersonalen att bättre kunna fokusera på Agda och hennes medicinering. Redan vid expeditionen av Alvedon 665 mg, dos 2 x 3, kunde risken för dubbelmedicinering med receptfria preparat som innehåller paracetamol ha identifierats.

Apotekspersonalen måste ges förutsättningar att fokusera på att fånga upp läkemedelsrelaterade problem snarare än att följa rigida regler för att spara småbelopp.

Tio år efter generikareformens startskott borde det vara dags att göra systemet för generikabyte mindre stelbent och mer patientvänligt.

Det är hög tid att låta apoteken och farmaceuterna fokusera på att hjälpa dem som behöver läkemedel till bästa möjliga nytta, istället för att använda dem som brickor i ett spel om pengar.

Det går att kombinera rimliga läkemedelskostnader med möjligheten att låta de som behöver det slippa byta namn på sina läkemedel fyra gånger per år.

Här var utredaren Sofia Wallström på rätt spår, och det är synd att regeringen inte lyssnar.

Anne Hiselius, klinisk apotekare, Jönköping
Monica Löfberg, ordförande i apotekssektionen, Sveriges Farmaceuter

FOTNOT: Så står det i lagrådsremissen:

”Regeringen delar utredningens och remissinstansernas bedömning vad avser behovet av att i lag förtydliga farmaceutens möjlighet att motsätta sig utbyte.”

”Förslaget syftar inte till att öka möjligheten för farmaceuter att motsätta sig utbyte jämfört med den möjlighet som finns i dagsläget.”

Om förtydligad och lagfäst rätt till apotekskryss:

”Det ska förtydligas i lag att expedierande farmaceut på öppenvårdsapoteket får motsätta sig utbyte av läkemedel om det finns anledning att anta att ett utbyte skulle innebära betydande olägenhet för patienten”.

Om utökad rätt att expediera ett tidigare expedierat läkemedel (Wallströms förslag):

”Det bör inte införas en möjlighet för farmaceuter att med hänsyn till särskilda skäl byta ut det förskrivna läkemedlet mot ett läkemedel som tidigare har lämnats ut enligt receptet.”

Läs mer i lagrådsremissen.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Disqus-kommentarer

  • Apotekare

    Jag håller med om att farmaceutens möjlighet att motsätta sig utbyte ska utökas och förtydligas, men huur skulle detta hjälpa i fallet som tas som exempel ovan? Om kunden går och köper Reliev receptfritt så har det väl ingenting med om farmaceuten kan motsätta sig byte att göra?

  • Nils Bergeå Nygren, Sv Farmaci

    Det är sant, och texten är nu något reviderad ovan i samråd med författarna. Andemeningen var ungefär att om apotekspersonalen kan lägga fokus på annat än efterlevnad av rigida regler, får man bättre förutsättningar att fånga upp läkemedelsrelaterade problem som det i exemplet.

  • Exilapotekare

    Farmaceuterna kan ju också ta och skaffa sig ett större professionskurage! Min faster har under lång tid stått på ett läkemedel där läkaren aktivt hindrat utbyte, detta har skett under så lång tid att hon har utvecklat ett slags förhållande till sitt lokala apotek. Nu blev det så att hon hamnade på sjukhus och sjukhusets läkare förnyade recepten – dock utan att hindra utbyte av det relevanta preparatet. Vid expedieringen på det lokala apoteket kommenterar samma farmaceut som vanligt ”Så det är okej att byta ut det här läkemedlet också nu” med ett rungande nej till svar från faster. Med hänvisning till ‘reglerna’ vägrade apoteket lämna ut originalpreparatet och faster fick gå hem utan medicin och i jakt på ett nytt recept…
    Om relationen till kunden är sådan att jag vet att ett preparat har varit spärrat för utbyte är det i mitt tycke oacceptabelt att stoppa en expediering med hänvisning till ‘reglerna’ när det förnyade receptet är ordinerat av en ny läkare. Det är både oprofessionellt och underkänner den tidigare läkarens kompetens. Var finns egentligen drivkraften i den svenska professionen som ”samhällets läkemedelsexperter”?

Annonsera och prenumerera

Månadens fråga

Den nya apoteksutredningen föreslår att farmaceuter ska sköta hela receptkedjan på apotek. Bra eller dåligt?

Visa resultat

Loading ... Loading ...