Följ Svensk Farmacis nyhetsbrev

Prenumerera och få de senaste nyheterna.
Följ oss på
FacebookTwitterRSS

”Kan resultera i brister i patientsäkerheten”

31 maj 2013
Sveriges Farmaceuter delar Statskontorets bild av en bristande kompetensutveckling på apoteken och menar att situationen är allvarlig.
- Kompetensutvecklingen är eftersatt och fortsätter det i ett längre perspektiv så kommer det att medföra brister i patientsäkerheten, säger Thony Björk, ordförande.

Sveriges Farmaceuter välkomnar Statskontorets utvärdering av apoteksomregleringen och menar att slutsatserna de kommer fram till är korrekta.

– Rapporten visar samma resultat som vi har fått när vi har talat med våra medlemmar. Kompetensutvecklingen är eftersatt och fortsätter det i ett längre perspektiv så kommer det att medföra brister i patientsäkerheten, säger Thony Björk, ordförande i Sveriges Farmaceuter.

Det är i ljuset av dessa uppgifter ännu alldeles för tidigt att avgöra om omregleringen har nått sitt mål att skapa en bättre apoteksmarknad, menar Thony Björk. Bilden är kluven.

– Vi har fått en avsevärd tillgänglighetsökning vilket är positivt för den enskilde patienten/konsumenten som har tillgång till fler alternativ. Sedan kan man också konstatera att vi åtminstone för tillfället har stora problem med att vara ikapp med kompetensutvecklingsfrågorna och det är allvarligt, säger han.

– Jag såg att socialminister Göran Hägglund hade en kommentar om att det berodde på att apoteken hade så mycket annat att tänka på under omregleringens första fas och att detta var ett övergående fenomen. Jag tycker att det är en väldigt dålig ursäkt eftersom om man inte säkerställer att farmaceuterna kontinuerligt fyller på med kunskap så kan man ju heller inte ge en adekvat och bra rådgivning kring nya terapier och nya produkter, säger han.

– Sammantaget kan man säga att våra medlemmar har fått betydligt fler arbetsplatser, vi har fått flera arbetsgivare och en bra löneutveckling så sett ur det perspektivet är det en bättre apoteksmarknad, men det finns baksidor och det här är en av dem och det måste vi komma tillrätta med, säger han.

Han kan inte säkert säga att dagens situation med klart sämre kompetensutveckling i huvudsak skulle bero på nya apoteksaktörers jakt på kostnader och effektivitet, men det skulle kunna ha ett samband.

– Man kan inte undandra sig misstanken att den oerhört hårdnande konkurrensen på detaljhandelsområdet på apotekssidan har inneburit ett väldigt fokus på lönsamhet och effektivitet. Man har slimmat och trimmat organisationer och personalstyrkor. Vilket givetvis kan ha fått de här effekterna. Man har i varje fall inte i tillräcklig omfattning haft fokus på att upprätthålla en bra kompetensnivå hos sina medarbetare, säger han.

Statskontorets förslag om att Läkemedelsverket skulle precisera krav på omfattningen av kompetensutvecklingen ställer han sig positiv till.

Särskilt i ljuset av att verkets inspektioner efter omregleringen i allt högre utsträckning finner att det helt saknas dokumenterade kompetensutvecklingsplaner på apoteken.

– Det tycker jag är oerhört allvarligt, det ska ju bara finnas och jag tycker att det vore ännu bättre att gå ett steg till och titta på vad de också innehåller. Här är ju Sveriges Farmaceuters initiativ på Fokuspoäng ett sätt att hjälpa till. Både för den enskilda medarbetaren som samlar på sig poängen, men också utifrån ett perspektiv att apoteksägarna kan stödja att personalen går kurser som ger fokuspoäng. För vi ger ju bara poäng till professionsutveckling, säger han.

Tillgängligheten till läkemedel har visserligen ökat mätt i antal apotek och deras öppettider, men Statskontoret kan samtidigt visa att det är färre apotekskunder som får med sig sina läkemedel direkt vid första besöket nu jämfört med före omregleringen. Detta är ett problem som måste lösas politiskt, menar Thony Björk.

– Detta tar vi upp i alla våra samtal med politikerna. Att man inte har läkemedlen hemma i lager är ett jätteproblem. Och det finns flera orsaker till det. Det ena är ju det relativt turbulenta generikabytet med månadens varor. En annan orsak tror jag kan vara att vi inte har returrätt för läkemedel. Det gör att apoteksägarna håller igen på beställningspunkterna och beställer så lite som möjligt för man vet inte riktigt om man blir av med läkemedlen. Och blir man inte av med dem så får man ju inte lämna tillbaks dem. I det danska systemet byter man generika var fjortonde dag och där är det inga problem med tillgängligheten eftersom de har full returrätt. De törs beställa hem och det som är kvar kan de lämna tillbaks, säger han.

– Man måste ju också säkerställa att apoteken själva kan förhandla om avtalen till partihandlarna. Idag är det ju industrin som sitter på den rätten. De bestämmer att det ska vara en leverans om dagen. Det där måste man ju vända på. Apoteken måste få rätt att förhandla med partihandeln, då kan man själv bestämma om man vill ha leveranser en, två, tre eller fyra gånger om dagen. Man får betala för det, naturligtvis, men man kan bestämma servicenivån själv, säger han.

Slutligen menar han att Statskontorets utvärdering tydligt visar att systemet med receptfria läkemedel i allmän handel behöver förändras. Dagens system fungerar inte alls tillfredsställande.

– Efterlevnaden av Läkemedelsverkets regler är dålig och kommunernas inspektioner är också bristfälliga. Där tycker vi fortfarande att det inte räcker med en enkel anmälan, vi tycker att det ska vara en registrering. Man måste ansöka hos Läkemedelsverket om att få sälja och få tillstånd, och det tillståndet måste Läkemedelsverket kunna dra in om man inte sköter sig. Vi vill att systemet ska skötas nationellt och inte på kommunnivå för då blir det olika hantering och kommunerna har ingen samsyn kring hur det här ska skötas, säger Thony Björk.

– Jag tycker också att det ska vara en fix lista så att det inte bara är storsäljare utan att det också finns styrkor som är avsedda för barn. Det är ju mycket det som det här handlar om; att man kan behöva ha läkemedel till barn på obekväm tid, då bör det finnas krav på att det ska finnas i sortimentet, säger han.

Invändningen att handlare som i dag inte ens anmäler sig till Läkemedelsverket knappast skulle söka tillstånd om reglerna ändras, menar han går att lösa på ett liknande sätt som på dagens apotek.

– Man skulle kunna ha en särskild skylt på de butiker som är godkända av Läkemedelsverket. Och sedan får man undervisa allmänheten om att bara gå till de butiker som har den skylten, säger han.

Skrivet av: Fredrik Hedlund

Kommentera

För kommentarer och debatt kring artiklarna hänvisar vi från och med 2018-09-14 till vår Facebooksida.

För Svensk Farmacis kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Som skribent ansvarar du själv för innehållet. Kommentarerna granskas löpande. Språket ska vara vårdat. Personangrepp och nedsättande omdömen om kön, religion, etnicitet, sexuell läggning samt helt irrelevanta eller kommersiella budskap accepteras inte. Inlägg som inte uppfyller reglerna kan komma att raderas helt eller delvis. Om du tycker att ett inlägg inte uppfyller dessa regler - anmäl gärna kommentaren till redaktionen.

Tidigare kommentarer

2 svar till ”Kan resultera i brister i patientsäkerheten”

  1. Lovisa "Slasktratt" skriver:

    Inte nog med att jag under flera år nu har fått agera slasktratt för allmänhetens frustration och okunskap om generikabytet, så ska jag nu även behöva stå ut med att kallas inkompetent och outbildad också. Senast idag pga denna typ av debatt ut i pressen. Kompetensutvecklingen ser olika ut både mellan de olika kedjorna, och mellan enskilda arbetsplatser i samma kedja. Detta kan dock inte allmänheten förstå. Där brister det verkligen i kunskap.

  2. Lovisa "Slasktratt" skriver:

    Inte nog med att jag under flera år nu har fått agera slasktratt för allmänhetens frustration och okunskap om generikabytet, så ska jag nu även behöva stå ut med att kallas inkompetent och outbildad också. Senast idag pga denna typ av debatt ut i pressen. Kompetensutvecklingen ser olika ut både mellan de olika kedjorna, och mellan enskilda arbetsplatser i samma kedja. Detta kan dock inte allmänheten förstå. Där brister det verkligen i kunskap.